I Katrineholms-Kurirens ledare (23/2) är det svårt att missa oviljan till vildsvin, vilka flertalet gånger blir utpekade som ansvarig för problem kopplade till både trafik och jordbruksskador. Det förekommer dock flertalet osanningar och felaktigheter i denna artikel som inte kan stå oemotsagda.
Tvärtemot ledarens hävdande ökar inte avskjutningen på vildsvin. Sedan 2020 har den minskat kraftigt, det visar avskjutningsstatistiken men också av SVA:s sammanställda siffror över antalet utförda trikinprover i landet som nu understiger 100 000, jämfört med 2020 då 160 000 analyser genomfördes. Jägarinsatserna tillsammans med ny teknik för att förenkla jakten på vildsvin har ökat avskjutningen, vilket ovanstående fakta visar. Vildsvinsstammen har minskat rejält men efterfrågan på vildsvinskött har ökat i hela samhället. Viltkött är också ett livsmedel som inte bara jägare tar del av, utan som är ett uppskattat inslag på många människors tallrikar.
Sedan 2020 har även antalet viltolyckor med vildsvin i länet minskat med nästan 20 procent och dessutom i takt med avskjutningen, vilket gör att man kan ifrågasätta debattörens skrivning om att ”särskilt vildsvin bör angripas”. Olyckor på väg hänger inte endast på viltstammarnas tätheter utan kanske främst på förarens medvetenhet och uppmärksamhet på omgivningen och i de flesta fall handlar det om för höga hastigheter när en olycka sker. Viltolyckorna varierar med de olika årstiderna och till viss del med vildsvinens rörelsemönster och födotillgång inom dess hemområden, vilket är helt naturligt.
Det utbrott av afrikansk svinpest som upptäcktes i Fagersta under 2023 har inte spridits dit av vildsvin, utan av människan. I hög hastighet har smittan spridits via människans resor, transporter och matvanor, och från tamsvinen i Afrika har den tagit sig till Sverige och många andra länder. Jägarna i Fagersta har ställt upp på ett alldeles fantastiskt sätt och tack vare dessas arbete har restriktionerna i stora områden kunnat hävas på rekordtid, till gagn för både allmänhet och gröna näringar i området.
Ledare av den typ som vi besvarar här bör inte lämna pressarna innan den blivit ordentligt faktagranskad. Det enda som är helt rätt i ledaren är uppgiften om att framföra ett fordon och samtidigt titta på mobilen bör undvikas. Det är inget vildsvinen kan påverka.
För Jägareförbundet Södermanland
Matilda Söderqvist
Jaktvårdskonsulent Södermanlands län
Jonas Fransson
Ordförande Jägareförbundet Södermanland
Björn Granquist
NVR-ansvarig Jägareförbundet Södermanland
SVAR
Antalet viltolyckor med vildsvin i Sörmland har krympt. I det har Jägareförbundet rätt. Men det är från mycket höga nivåer. 2023 var det 539 olyckor med svin i Sörmland. 2019 handlade det om 760. Att sörmländska bilister skulle ha blivit väsentligt bättre på att hålla ögonen på vägen inom bara några år är ett makalöst påstående. Och visst kan relationerna mellan avskjutning, flockstorlek och viltolyckor diskuteras djupare. Men i detta snurrar Jägareförbundet till det rejält. Det huvudsakliga sambandet mellan antalet grisar och påkörningarna av dessa djur är tydliga: Fler grisar – fler olyckor.
Jägareförbundet hade i frågan om grisarna kunnat vara en viktig viltvårdsallierad. Men dess representanter drar hellre lans för ett djur som bökar upp och förstör många lantbrukares marker. Så kan förvisso förbund för snäva särintressen agera. Men beslutsfattare och tidningar kan däremot inte ignorera allmänhetens intressen. Ett perspektiv som lyser med sin frånvaro i Jägareförbundets replik.
Ledarredaktionen