Ledare Coronaviruset har satt Sverige och världen i en ny situation. Det gäller både hur man bör göra för att minimera antalet dödsfall och hur de ekonomiska hjulen ska hållas någorlunda rullande och fullt körklara när den akuta krisen har lagt sig.

Men att situationen är ny betyder inte att det var oväntat att vi som lever i dag skulle tvingas genomleva en pandemi. Många kommer sannolikt att uppleva åtminstone ytterligare en epidemi, kanske flera, under sin livstid, eftersom dessa troligtvis kommer att bli vanligare framöver.

 

Det beror framför allt på klimatförändringarna och globaliseringen, där det senare gör att sjukdomar sprids snabbare över jorden än tidigare. Det förstnämnda – att det förändrade klimatet påverkar människors hälsa på ett negativt sätt – har exempelvis Läkare utan gränser slagit fast.

Ett av skälen är just att uppvärmningen leder till att epidemier ökar, både i antal och spridning, samt att sjukdomar som tidigare var säsongsbundna dyker upp mer oregelbundet. (Läkare utan gränser, 14/6-2019)

En annan varning kommer från WHO, som under de senaste elva åren har utlyst globalt nödläge vid sex tillfällen, varje gång på grund av ett virus. Även Världshälsoorganisationen nämner ökad flygtrafik som en av orsakerna till spridningarna, samt urbaniseringen.

 

Det betyder dock inte att mänskligheten behöver stå handfallen inför situationen. I fredags skrev fyra virusforskare att det finns goda förutsättningar för att utveckla effektiva läkemedel mot framtida virusinfektioner (DN Debatt, 20/3). 

Däremot kommer det inte gå att hindra alla epidemier. Framför allt inte när de både blir fler och sprids snabbare, vilket givetvis inte är samma sak som att det inte bör satsas på att ta fram mediciner som man tror kan fungera mot sjukdomar som kan tänkas dyka upp.

 

Men det räcker inte att jobba förebyggande. Sverige måste även öka sin beredskap. 

Det håller exempelvis inte att flera regioner inte har lager med skyddsutrustning, trots att myndigheterna rekommenderar att alla ska ha det (Ekot, 18/3). Eller att Sverige saknar ett förråd med extra respiratorer, vilket vi hade så sent som på 1990-talet (SvD, 19/3).

Dessutom behöver regeringen, när krisen har lagt sig, tillsätta en coronakommission, som utreder vad som gjordes bra och vad som borde ha hanterats annorlunda, så att Sverige är mer redo nästa gång. När situationen i världen ändras, måste även Sverige göra det.