Replik Huvudledaren den 6 september menar att utmaningsrätten är fel väg till konkurrens. Bakgrunden är att fyra partier: Centern, Kristdemokraterna, Liberalerna och Strängnäspartiet lämnat in en motion till kommunfullmäktige att Strängnäs ska införa utmaningsrätt.

Ledaren menar att det inte finns ytterligare fördelar med utmaningsrätten, utöver det som redan anges i Lagenom offentlig upphandling (LOU). Varför ledaren bortser från att privata utförare inte kan använda LOU för att konkurrensutsätta kommunen framgår inte. I dag ger LOU kommunen hela initiativet.

Tidningen skriver att Strängnäs redan har en hög andel verksamhet i privat regi, 16,7 procent enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, 2017. Hur detta är ett argument mot utmaningsrätt är dock oklart. Speciellt som det visar sig att kommuner med en hög andel privata leverantörer, generellt har god ekonomi.

Påståendet att utmaningsrätt försvåra upphandlingar är inte rätt. Självaste SKL skriver: ”utmaningsrätten är till för att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, både kostnads- som kvalitetsmässigt.” Kanske borde ledarsidan uppmana kommuner att införa utmaningsrätt?

Ledaren hävdar att Strängnäs har så mycket att göra med förbättringen av sin arbetsmiljö, att kommunen borde lämnas ifred. Men arbetsmiljöproblem är gamla nyheter här. Tyvärr en följetong av misslyckanden under många år.Trots många ord, planer och pengar, är situationen sämre än någonsin. I kommuner som denna är ”tajmingen” alltid dålig.

SVAR: 1999 införde den första svenska kommunen utmaningsrätt. 20 år senare är antalet kommuner som har denna ordning inte fler än 25, enligt en sammanställning av SKL i våras. Det har med andra ord inte blivit någon rusning efter detta i Kommunsverige.

Frågan handlar inte om mer eller mindre konkurrens i den kommunala verksamheten, utan om hur detta ska organiseras, hur mycket administrationen ska tillåtas kosta samt vem som ska ha kontrollen.