Mediepolitik enligt SD:s kamratparti

Foto:

Signerat av Åke Wredén2019-07-12 06:30
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

En auktoritär regeringsmakt brukar motverka det fria ordet, eller krossa det om det går. PresidentTrump för ständig kampanj mot pressen och mot nyhetsförmedling som inte hyllar honom själv. Men han har inte maktmedlen för att tysta tidningar eller göra all TV till en kopia av starkt högervinklade Fox News.

Tryckfriheten är också stark i USA, något Trump sagt sig vilja ändra på. Kan han fortsätta att packa domstolsväsendet med högerjurister kan det efter ett tag bli lättare för pengaintressen att processa mot det fria ordet.I Polen finns en av de europeiska regeringar som är mest positiv till Trump. Den har mer maktmedel mot nyhetsförmedlingen. I Visby i förra veckan togs det upp på ett seminarium – ordnat av Sveriges Radio och med föredömlig tydlighet refereratoch kommenterat av Daniel Braw i Barometern (M) i Kalmar:

Efter regeringsskiftet 2015 gjorde styrande partiet PiS("Lag och rättvisa")snabbt ”public service”-TV och radio till utpräglade regeringsorgan. Men pressen är inte tystad än, till skillnad från i Ungern där så gott som all förut oppositionell dagspress blivit stängd eller underordnad en av maktpartiet kontrollerad statlig stiftelse.

I Visby redogjorde Bartosz Wielinski, utrikesredaktör på Polens ledande liberala oppositionstidning Gazeta Wyborcza, för hur regeringsmakten försöker motverka tidningen genom att sluta med annonser, försvåra lösnummerförsäljning och bojkotta redaktionen vad gäller intervjuer. Pressen utsätts för påhopp om påstådda ”fake news” och brist på fosterländsk hållning.

Med TV och radio har PiS-partiet gjort vad det inte kommit åt att göra med pressen. I DN 25/6 intervjuade Ingmar Nevéus den polske, avskedade radiojournalisten Robert Kowalski, som visade upp en lista på de 235 journalister som omedelbart sparkades från radio och TV i den utrensning de nya makthavarna gjorde. Fler har drivits bort sedan dess.

Utrensningen har haft följder. När den frisinnade katolske borgmästaren i Gdansk, Pawel Adamowicz, som var i opposition mot regeringen, hade knivmördats vid en välgörenhetsinsamling i januari i år noterades det att den partikontrollerade polska statstelevisionen hade nämnt honom vid namn i genomsnitt fem gånger om dagen hela 2018, nästan bara med negativa kommentarer, och med tillmälen om korruption samt gynnande av nazister och muslimer.

Maciej Zaremba har i DN 17/1 påpekat att statstelevisionen också gjorde ett antisemitiskt angrepp mot den välgörenhetsorganisation där den mördade borgmästaren framträdde, och framställde verksamheten som att pengarna försnillades av en känd oppositionspolitiker, som tecknades med ”vidrigt vanställda” drag.

Partiet som skaffat sig detta slags statstelevision har en gruppledare i EU-parlamentet som nu även blivit ledare för den parlamentsgrupp i EU där Jimmie Åkessons SD ingår. Den mannen har utmärkt sig med att framställa de demokratiska fria västländerna som i mycket likartade med sovjetdiktaturen.

Det polska partiet är SD:s nära samarbetspartner. Dess politik för att kontrollera medier är en av de många saker som Ebba Busch Thor (KD)valde att bortse från ­– då hon satte sig vid det där lunchbordet med Jimmie Åkesson