Gästkrönika Organisationen Företagarna har precis släppt en ny stor undersökning av företagande i alla Sveriges kommuner. Det är intressant eftersom den här typen av olika statistik från exempelvis SCB och Tillväxtverket inte har samlats på ett och samma ställe tidigare. 

Det ger oss en utmärkt temperaturmätare på hur det går för företagandet i svenska kommuner och möjlighet att titta specifikt på Sörmlands län. 

 

Att gå igenom alla kommuner kommer kräva fler tecken än vad denna ledarsida tillåter, men låt oss göra några nedslag.

Generellt är företagen i Sörmland små, med en till fyra anställda. Det vill säga, de är ”försörjningsföretag”. Företag som bildas, inte för att deras grundare kanske nödvändigtvis älskar att identifiera sig som någon ”entreprenör”. Utan för att man vill ha en försörjning och inte hittar den i formen av en anställning. Så man startar eget. 

Särskilt vanligt är detta i små kommuner som Oxelösund och Trosa. Men även i Nyköping är oproportionerligt många företag små jämfört med snittet i landet.

 

Katrineholm, en större kommun med en historia av industrier som Ericsson, är den kommun som har fler större företag. Katrineholm har också en andel av arbetskraften som är företagare som mest ligger i linje med resten av riket. 

7,4 procent av alla som jobbar i Katrineholm driver företag. I Oxelösund är siffran bara 4,1 procent, och i riket i snitt är siffran 7,9 procent. 

 

Vad gäller typen av företag som finns i Sörmland så är vård och omsorg överrepresenterat jämfört med övriga riket. Företagstjänster är den kategori som är mest underrepresenterad i länet. Dessa kräver ofta en större arbetsmarknad. 

Vård- och omsorgssiffran antyder att behovet av välfärd är större här, vilket hänger ihop med att befolkningen är äldre än genomsnittet. Vilket är fallet i exempelvis Oxelösund. Dessutom har ju Sörmland sett etableringar av digitala vårdföretag som skaffat en fysisk vårdcentral i länet.

 

De två främsta hinder företagen i Sörmland ser för att växa är samma i varje kommun: brist på rätt typ av arbetskraft och ett för högt pris på den arbetskraften. Det är det vanligaste svaret för hela riket, även storstadsregionerna.

Det är däremot bekymrande att det är så påtagligt även i kommuner som Katrineholm där arbetslösheten är högre än snittet. Det visar att även när det finns ett större utbud av människor som kan och vill jobba så upplever företagen samma problem att hitta rätt arbetskraft. 

Att den så kallade matchningen, rätt arbetskraft till rätt efterfrågan, är den största utmaningen på vår arbetsmarknad och för vårt näringsliv visste vi redan, men de här siffrorna är ett intressant ytterligare bevis för det. 

 

Uppenbarligen finns det mycket att göra i ett utbildningssystem som inte lyckas förbereda människor för sin framtida försörjning på ett bra sätt. Men det är även intressant att notera hur stor roll de små företagen spelar i många kommuner.

De kanske känns oviktiga när man ser till hela samhällsekonomin men i en kommun som Oxelösund spelar de är stor roll. Företagspolitik ”i det lilla” glöms ofta bort av rikspolitiken. 

 

Frågor som hur snabbt man kan få bygglov och hur väl det fungerar med myndighetskontroller ses av vissa som lite fåniga och oviktigt, men deras betydelse ska inte förringas. 

Sverige är stort och på många håll kan sådana frågor göra skillnad för ett litet företag, som i sin tur tillsammans gör verklig skillnad för många orter.

 

Hanna Marie Björklund är fristående skribent.