Ledare De flesta kommuner har inte förbjudit tiggeri eller infört krav på tillstånd och har heller inga planer på att göra det. Totalt är det cirka 25 kommuner som kan komma att reglera tiggeri framöver, och för den handfull som redan har gjort det går det inte särskilt bra.

Sedan den 1 augusti gäller tiggeriförbud på kommunens mark i centrala Katrineholm. Men eftersom det fortfarande är tillåtet att tigga på privat mark, exempelvis vid Lövåsen där några sitter, vill den politiska majoriteten, bestående av socialdemokrater och moderater, utöka förbudet så att även Lövåsen omfattas. Detta trots att två av tre handlare vid Lövåsen inte anser att tiggarna stör och det bör vara upp till markägaren att ta första steget om ett eventuellt förbud ska införas.

Inte heller i Eskilstuna har det gått som den politiska majoriteten – S, M och C – ville när de klubbade igenom att det skulle krävas tillstånd för att få tigga på en del centrala platser.Totalt har elva ansökningar inkommit till polisen, som beviljat de flesta, och tillstånden räcker i tre månader. Det senare var en klar missräkning för kommunledningen som vill att tillstånden, som kostar 250 kronor, bara ska räcka över dagen, men det var inte så polisen, som äger frågan, valde att göra.

Vidare har personer som tigger i Eskilstuna utsatts för hotfulla situationer eftersom förbipasserande har försökt avvisa dem och krävt att de ska visa upp sina tillstånd, vilket inte är acceptabelt. Det är bara polisen som får utföra kontroller och eventuella avvisningar, och en del av de utsatta har dessutom suttit på platser där det inte krävs tillstånd för tigga.

Ytterligare en kommun där det blåst kring tiggerifrågan är Vellinge, som förra året fick rätt av Högsta förvaltningsdomstolen att införa ett lokalt tiggeriförbud. Nu kan den skånska kommunen snart vara inne i en ny process, eftersom Civil Rights Defenders och Centrum för Sociala Rättigheter har lämnat in en överklagan till Kammarrätten i Göteborg där de menar att varken Förvaltningsrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen har prövat om tiggeriförbud är förenligt med Europakonventionen och Regeringsformen.

Utgången är inte bara intressant för Vellinge, utan även för resten av Sverige, eftersom Högsta förvaltningsdomstolens beslut är rättsligt vägledande. Dessutom har Amnesty nyligen lanserat kampanjen ”Stoppa tiggeriförbuden”, som de menar är en människorättskränkning som är tydligt diskriminerande.

Exemplen från framför allt Eskilstuna och Katrineholm, men även Vellinge, visar varför kommuner inte bör använda den kommunala ordningsstadgan till någonting annat än den är tänkt: upprätthålla ordningen. Rätten att använda ordningsbestämmelserna på det sätt som kommunerna har gjort öppnar för långtgående inskränkningar i människors frihet och skapar dessutom nya situationer.

Om det blir förbjudet att tigga på vissa platser dyker de som vill tigga upp någon annanstans. Sprider politiker budskapet att blotta närvaron av en tiggande person är ett problem, är risken stor att folk anser sig ha rätt att ta lagen i egna händer och försöker avvisa människor som har lika stor rätt som alla andra att befinna sig på platsen, där det kanske inte ens behövs tillstånd för att tigga.

Det skapar knappast ordning och reda på stan. Tvärtom blir det mesta svårare när politiker skräddarsyr regler som bara syftar till att vissa personer ska förpassas bort från gatubilden.