Ledare Många vuxna vittnar om att det har blivit allt svårare att bjuda vänner på middag. Förutom allergier, som alltid har funnits, har allt fler preferenser om vad de äter och framför allt inte äter. Det märks även i skolan,där en av fem måltider är specialkost och önskemålen har blivit ett arbetsmiljöproblem för personalen, vilket Katrineholms-Kuriren rapporterade om förra veckan.

Dessutom innebär varje särlösning ökade kostnader. Dels eftersom det tar längre tid och alltså kräver mer personal att laga många olika maträtter, dels eftersom matsvinnet ökar. Vidare, och det är kanske det mest allvarliga: Ju fler elever som kräver matanpassning, desto större är risken att det blir fel för dem som verkligen behöver specialkost.

Det här problemet finns inte bara i Katrineholm. Under de senaste åren har kraven på specialkost ökat i hela landet. På seminariet "Skäliga krav eller orimliga önskemål – är specialkosterna ett hot mot skolmåltiden?", som arrangerades i Almedalen förra veckan, vittnade paneldeltagarna om att skolan måste hantera en hel del kravfyllda föräldrakontakter, där önskemålen inte är baserade på allergi eller religiös åskådning.

Exempel som togs upp var krav på ett visst storts salt, farmors hembakade bröd till frukost och att ingen mat i förskolan fick innehålla ägg på grund av luftburen allergi, som senare visade sig bara gälla i förskolan (på fritiden besökte familjen ett bageri).

Här gäller det att hålla tungan rätt i mun. Givetvis ska barn som av medicinska skäl behöver specialkost få det. Dessutom rekommenderar Livsmedelsverket att skolan varje dag ska erbjuda alla elever minst en vegetarisk rätt, vilket betyder att barn som är vegetarianer eller inte äter fläsk inte behöver specialkost.

Med detta i bakhuvudet är det vettigt om skolor och förskolor i högre utsträckning än i dag börjar kräva intyg från sjukvården innan de tar bort ingredienser. Som Livsmedelverkets nutritionist Anna-Karin Quetelsäger till SVT kan inte skolor "servera à la carte-menyer". Och på Rönnbyskolan i Västerås minskade specialkosten från 100 till cirka 25 portioner när man införde krav på sjukvårdsintyg innan man anpassar sig efter allergi, intolerans eller överkänslighet.

Intygskravet handlar inte om att skolan eller kommunen är ogin. Som det mycket riktigt påpekades under seminariet tar den onödiga delen av specialkosten tid och resurser från det större uppdraget: Att ge alla elever bra mat.

I Västerås hade det gått så långt att specialkosten började bli knepig att hantera inom befintlig personalstyrka och budget. Därmed ställdes kommunen inför valet att sänka ambitionsnivån på den ordinarie maten, tillföra mer resurser till skolbespisningen och dra ner på något annat i den kommunala verksamheten eller se över villkoren för specialkost.

Givetvis var det helt rätt att göra det senare. Inte minst eftersom flera elever som tidigare fick annan mat när det stod fisk på menyn, inte har rapporterat in att de har fiskallergi sedan intygskravet infördes.

Den godtyckligheten är ytterligare ett skäl till varför intygskrav gott kan införas på fler ställen. Barn mår bra av allsidig kost och bör inte avstå från livsmedel i onödan.