– Kunde vi locka tillbaka dessa elever till Vingåker skulle vi få en betydligt bättre ekonomi för skolan.
Det säger Ing-Mari Frössevi (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden som inför detta läsår tvingades lägga ett effektiviseringskrav på nästan åtta miljoner kronor i den kommunala skolverksamheten.
En starkt bidragande orsak till att skolans kostnader överstiger budget är elevtappet. Av 1 206 elever i årskurserna F–9 valde 196, drygt 16 procent, förra läsåret att gå i andra skolor än kommunens.
Nu har andelen ökat ytterligare, till 17,4 procent. 206 av 1 185 barn i grundskoleålder återfinns detta läsår i andra skolor.
Framför allt drar de österut, till Katrineholms kommunala grundskolor eller fristående Kunskapsskolan. Enligt barn- och utbildningsförvaltningens beräkningar motsvarar flytten ett ekonomiskt bortfall på 16 miljoner kronor. Årligen.
Det är bekymmersamt, konstaterar Frössevi.
– Det kostar förstås även om vi skulle lyckas få tillbaka dessa elever, och skulle inte automatiskt innebära att det blev 16 miljoner bättre för oss. Men skulle vi kunna få tillbaka hälften skulle det förstärka utfallet av budget med hälften.
Nämnden har inte gjort någon systematisk genomlysning av orsakerna till den stora elevflytten. Frössevi ser dock ett antal tänkbara förklaringar till varför vårdnadshavare och elever utnyttjar det fria skolvalet till Vingåkers nackdel.
En förklaring är närhetsprincipen, till exempel i Österåkersbygden. Där går en hög andel av barnen i traktens friskola i stället för att bussas till Vingåker. I princip alla högstadieelever i Baggetorp och Marmorbyn pluggar i Katrineholm, varifrån det är smidigare att ta sig hem vid håltimmar eller tidigare slut på skoldagen.
Trots att Vingåker har lyckats rekrytera fler behöriga lärare än på flera år, ligger den kommunala skolan långt under rikssnittet för antal anställda med pedagogisk högskoleexamen. Detta spelar säkert in, tror Frössevi, liksom enskilda elevers och föräldrars uppfattning om den kommunala skolkvaliteten.
– Men när man tittar på hur det ser ut, har de till exempel större elevgrupper i Katrineholms skolor än vad vi har. Vore jag vårdnadshavare, är det verkligen en sådan sak jag skulle titta på.
Kunskapsskolan och dess pedagogik är ett särskilt populärt alternativ. Där går i dag 72 elever från Vingåker, vilket motsvarar 35 procent av alla som valt en annan skola än kommunens.
– Vi valde Kunskapsskolan eftersom vår dotters syster gått där tidigare och vi tyckte att det fungerade bra. Vi hade inte valt en kommunal skola i Katrineholm. Jag vet barn som går på Slottsskolan och trivs bra där. Men både jag och min sambo har erfarenhet av Vingåkers skola som inte är så bra, säger en förälder till tidningen.
Efter årsskiftet öppnas nybyggda Slottsskolan. Den kommer att bli en konkurrensfördel för Vingåker, tror Frössevi.
– Vi kan redan konkurrera med andra skolor med vår undervisning. Men vi måste se till att yngre elever tidigt kommer i kontakt med Slottsskolan så att de får en naturlig koppling dit redan innan de ska börja högstadiet. Sedan har vi vår framtida kulturskola som vi tror mycket på. Vi behöver också tydliggöra hur de digitala möjligheterna kan användas i skolan. Det är också ett utvecklingsområde vi behöver jobba med, säger Frössevi.
