– Vi söker två personer i Vingåker och en i Högsjö, berättar Patrik Mannsbart, chef för räddningspersonalen i beredskap på Västra Sörmlands räddningstjänst.
Som räddningspersonal i beredskap, eller deltidsbrandman, har man oftast en annan huvudarbetsgivare. Men var tredje eller fjärde vecka har man beredskap och ska då kunna åka ut på larm inom 5-10 minuter.
– Förr skulle man både bo och arbeta nära brandstationen, men i dag räcker det om man antingen bor eller jobbar i närheten. Vi får pussla lite mer, säger han.
För att bli räddningspersonal i beredskap krävs god fysik, men utbildning får man genom räddningstjänsten, om man blir antagen.
– Om man sedan vill stanna i yrket står vi även för C-körkortsutbildning, säger han.
Robert Kravos från Vingåker har varit räddningspersonal i beredskap i cirka fem år.
– Det är ett jobb där man lär sig mycket om sig själv, och hur man fungerar i jobbiga situationer, säger han.
Under jourveckorna får han ibland avstå från utflykter med familjen, som att fira födelsedagar, för att han måste hålla sig nära stationen.
– Men man vet ju om det, och planerar utifrån det. Och jobbet har många fler fördelar än nackdelar, säger han.
Robert Kravos vill också framhålla arbetsgivarnas betydelse för deltidsbrandmännen. Själv arbetar han som lärare på Dammsdalsskolan, när han inte rycker ut på larm.
– Jag är tacksam för att jag har en bra arbetsgivare som kan släppa iväg mig, säger han.