Kraftigt ökat behov av hjälp från Elevhälsan

Trycket på Elevhälsan har hårdnat. Förra läsåret närmast dubblerades antalet ärenden. Nu vill Elevhälsan veta mer om hur skolans elever mår.

Ansökningarna om Elevhälsans hjälpinsatser har ökat i Vingåker.

Ansökningarna om Elevhälsans hjälpinsatser har ökat i Vingåker.

Foto: Joakim Serrander

Vingåkers kommun2019-10-16 13:44

Siffror i barn- och utbildningsnämndens senaste kvalitetsredovisning visar att det 2018–2019 skedde en dramatisk ökning av ärenden hos centrala Elevhälsan.

Under läsåret kom 85 ansökningar och åtgärder in, jämfört med 44 läsåret innan. Ansökningar om psykologstöd står för en del av ökningen. 

– Vi har en mer stabil och inarbetad verksamhet nu än tidigare, med en fast anställd psykolog på heltid. Det är en anledning till att vi får fler ansökningar, bekräftar elevhälsochefen Fredrik Skoglund.

Men även sådana ärenden där Elevhälsan går in med handledning och råd till lärare har ökat kraftigt. Det antas vara en konsekvens av tuffare effektiviseringskrav på skolorna och en generellt tyngre arbetsbörda för lärarna.

– Det är klart att elevernas hälsa också kan vara en förklaring till ökningen. En stressad skolsituation kan ta sig uttryck på många sätt.

Vart tredje år har Region Sörmland, tidigare landstinget, gjort en omfattande undersökning av hur länets elever i årskurs 7 och 9 mår. Senast Liv & hälsa ung genomfördes var 2017. 

– Men vi ser ett behov av att kunna följa de frågor som rör elevers mående mer kontinuerligt. Därför håller vi på att ta fram en egen elevenkät för att få tydligare svar på frågor kring stress, relationer, sömnvanor, och så vidare. Vi hoppas att den ska vara klar nästa år, säger Skoglund.

Även ansökningarna om tilläggsbelopp ökade förra läsåret: från 82 till 106. Stödet kan sökas till elever som har särskilt svårt att klara sin skolgång och används vanligtvis till elevassistens. 

Antalet ansökningar är så högt att Elevhälsans budget inte förslår. Men pengar är inte avgörande i de fall då ansökningar avslås, uppger Skoglund. Generellt görs det utifrån bedömningen att stödbehovet inte är extraordinärt, och att skolorna ska kunna tillgodose det på annat sätt.

Det hårdare trycket på Elevhälsan försvårar enligt Skoglund möjligheterna att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, bland annat mot ogiltig frånvaro. På högstadiet är denna bekymmersamt hög, visar kvalitetsredovisningen.

Varje månad har cirka 45 elever mer än fem procents frånvaro till följd av skolk, sen ankomst eller avbrutna lektioner. I kuratorssamtal har elever sagt att de uteblir från undervisning på grund av grupptryck. Frånvaron påverkas också av håltimmar i schemat och då lektioner är lärarlösa eller hålls av vikarier.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!