Ansvariga politiker, förvaltning och skolpersonal i Vingåker är luttrad när det gäller låga rankningsplaceringar. I höstas hamnade kommunen på plats 257 av 290 när Lärarförbundet gjorde sin årliga jämförelse ”Bästa skolkommun”. Det var ändå ett fall framåt.
På måndagen presenterade det mindre lärarfacket Lärarnas riksförbund, LR, en undersökning som åter trycker ner Vingåker mot botten: till plats 283 av 290 kommuner.
Resultatet står i skarp kontrast till det som bör vara kommunens ambition, tycker facket: att ge Vingåkerseleverna de bästa av förutsättningar.
Talis Olausson, lokal ordförande i LR, är inte förvånad över resultatet.
– Vi har under hela hösten och tillsammans med Lärarförbundet meddelat tjänstemän, rektorer och politiker om problemen.
Undersökningen uppges lägga stor vikt vid skolkommunernas skilda förutsättningar, och hur väl de borde kunna prestera utifrån fyra bakgrundsfaktorer. Dessa är: lärarlöner, undervisningskostnad per elev, lärarbehörighet och elevernas resultat.
Det är där Lärarnas riksförbund ser de största problemen och utmaningarna för svensk skola. Därför är det inom dessa områden som huvudmän likt Vingåkers kommun måste leverera bättre, tycker facket.
Det görs hyggligt i fråga om undervisningsresurser, men i fråga om löner och lärarbehörighet hamnar Vingåker mycket lågt jämfört med andra kommuner.
– Vi har jätteproblem med behörigheten och att vi tappar folk. Det görs en hel del för att locka behöriga lärare till kommunen, men av någon anledning nappar de inte, säger Olausson.
Allra sämst står sig elevresultaten. De är bland de lägsta i landet och placerar kommunen på plats 285. Förutsättningarna mellan kommunerna är dock stora, påpekar Olausson.
– Resultaten diffar från år till år, på grund av elevkullarnas storlekar och andel elever från andra länder. Det är bättre att jämföra över en femårsperiod eller ännu längre.
Ing-Mari Frössevi är ordförande (C) i barn- och utbildningsnämnden. LR:s undersökning bekräftar flera av de svårigheter skolan i Vingåker nu försöker tackla, säger hon.
– Den stämmer med min bild – med undantag för lönerna. Där ligger vi bra till, jämfört med de andra kommunerna i länet. När det gäller resultat och behörighet är det sådant vi håller på att jobba intensivt med tillsammans med Skolverket.
– Men det är ett omfattande arbete, som att vända en Atlantångare med en sytråd. Det tar tid, tillägger hon.
Katrineholm placerar sig högre än Vingåker på undersökningens rankningslista. Katrineholms grundskoleelever visar bättre resultat, de behöriga lärarna är fler och lönerna högre. Ändå hamnar Katrineholms kommun på den nedre hälften av landets 290 skolkommuner, på plats 203.