Mindre än hälften av alla röstberättigade svenskar röstade i förra EU-valet. Man såg ett uppsving i ungas och förstagångsväljares deltagande, vilket bland annat ansågs vara en konsekvens av Piratpartiets frammarsch. Men i år är farhågorna från många håll att siffrorna ska sjunka igen.
Josefin Thunholm och Paulina Dalslätt är två av drygt 500 förstagångsväljare i Vingåkers kommun.
– Jag vet vad jag ska rösta på. Jag har ett antal frågor som jag utgår ifrån, speciellt angående miljö och utbildning, och så har jag jämfört partierna med varandra, säger Josefin Thunholm.
Paulina Dalslätt är inte lika säker.
– Jag är inte så insatt. Riksdagsvalet känns närmre mig på något sätt, även om jag förstår att EU har ett inflytande över Sverige. Jag och mina vänner pratar ofta om SD och att vi inte vill att högerextrema ska få fotfäste i vårt samhälle. Men det är i alla fall viktigt att faktiskt gå och rösta, även om det är en blankröst. Det visar på engagemang.
Både Josefin Thunholm och Paulina Dalslätt anser att det är viktigt att engagera sig och ta eget ansvar om man vill hålla sig informerad. Båda säger att de diskuterar politiska frågor med kompisar. Samtidigt tror de att det är svårt att väcka nyfikenheten för politiken hos många unga.
– Det känns på sätt och vis som att politik är för vuxna människor med jobb och familj, och det är också de människorna som politikerna vänder sig till, säger Paulina Dalslätt.
– Jag tycker att politikerna skulle kunna visa sig mer i skolorna. Visa att ni vill ha vår röst, det skulle väcka mitt intresse mer.
Josefin Thunholm tror också att skolorna skulle kunna bidra genom att ge mer och tydligare information tidigare, något som tycks bekräftas av vännen Alice Anderssons upplevelse. Hon hinner inte fylla 18 innan valet, men har varit desto mer engagerad i skolval på Lindengymnasiet.
– Jag brukade känna att politik var för äldre personer, men nu när jag är mer insatt sitter jag och surfar runt på de olika partiernas hemsidor för att det är kul.