I våras införskaffade Tobias Andersson en besättning anguskor.
Tobias Andersson bedriver sedan ett par decennier spannmålsodling och entreprenadverksamhet i företagen T.A. Gräv & Schakt och T.A. Maskin. Affärsliv träffar honom på hans åker i Spånga utanför Vingåker där han med en grävmaskin håller på att gräva bort några stenar ur jorden. I övrigt lyser fältet grönt i den starka septembersolen.
– Normalt sett hade det här varit plöjt nu, säger Tobias Andersson.
Han plöjer dock inte sin mark. Att avstå från att plöja är en del av den ekologiska odlingsmetod som han tillämpar sedan drygt tre år tillbaka. Metoden kallas regenerativt jordbruk och innebär att han sår nya grödor direkt i jorden utan att plöja den. Han sår dessutom många grödor vid samma tillfälle. Genom att grödorna växer olika snabbt hålls fälten gröna under en stor del av året. Därigenom binds kol och kväve i marken. Fukten bevaras i jorden och erosionen minskar. Förhoppningsvis ska han framöver inte behöva gräva bort så många stenar.
– Det är aldrig brunt i dikena längre. Förr om åren rann det brun sörja från gärdena, men det gör det aldrig längre, säger Tobias.
Syftet med det regenerativa jordbruket är bland annat att jorden ska bli bördigare och ge större skördar.
– Målet är att få upp skörden med lägre insatser på sikt. Jag hoppas att det ska gynna både miljön och min plånbok.
Tobias har redan märkt att den biologiska aktiviteten har ökat. Det finns till exempel mer daggmask i jorden. Han får medhåll av sin fru Teres Andersson som han driver företaget tillsammans med.
– Man ser hur bra det är för miljön. Förut när man höll på med det konventionella jordbruket fanns det inga insekter på gärdena. Nu kryper det nyckelpigor och insekter i tröskan, säger hon.
Teres Andersson sköter kontorsarbetet på Kåsta Gård 1 som är basen för familjeföretagets olika verksamheter. Här finns förutom kontor även en verkstad och en butik som bland annat säljer hästfoder, stallströprodukter, remmar, oljor och annat som behövs i lantbruket. Pandemin har gjort sig påmind genom att det har blivit långa leveranstider på en del reservdelar.
Teres Andersson i butiken som bland annat säljer hästfoder, stallströprodukter och annat som behövs i lantbruket.
Tobias är medveten om att det finns jordbrukare som rynkar på nästan åt regenerativ odling, men själv satsar han mycket på att få det att fungera.
– Det är lite udda. Vi har både ekologiskt, grönt året om och plöjningsfritt. Det är tre saker som egentligen inte ska gå, men det går, säger han.
Tobias har alltid har varit öppen för att prova nya saker. Den inställningen har både bidragit till framgång i affärer och gett honom utmärkelsen Årets företagare i Vingåker 2016. Kommunens näringslivsansvariga Susanna Oom Samuelsson kallar honom "Vingåkers megaentreprenör". Även hustrun Teres håller med om att han är driven.
– Han är en duktig entreprenör som alltid har tusen järn i elden. Han är framåt och har alltid idéer. Han är den som gasar och jag försöker bromsa lite. Jag tror vi kompletterar varandra rätt så bra, säger hon.
De hoppas att konsumenterna ska handla mer svenskt och Krav-märkt.
– Om man vill ha kvar något svenskt lantbruk bör man handla så mycket svenskt som möjligt, säger Teres Andersson.
I våras införskaffades en besättning anguskor som betar i den stora hagen bredvid hemmet på Kåsta Lindgården. Rasen är känd för sitt marmorerade och möra kött. De är även rörliga och sociala.
– Det är roligt med djur. De håller landskapet öppet, säger Teres.
Angusko i hagen på Kåsta Lindgården.
Tobias kommer ursprungligen från Vingåker. Han började jobba extra inom jordbruket på Sävstaholms gård redan som 14-åring. Han har alltid haft näsa för affärer och började som 16-åring att handla med traktorer och bilar. Han gick en gymnasieutbildning inom jordbruk i Eskilstuna. Han arbetade sedan några år som anställd, men blev 1998 arrendator på Gimmersta. Han arrenderar idag även mark på Julita och Forsby. Han odlar totalt 750 hektar mark.
2004 drog han igång entreprenadfirman T.A. Gräv & Schakt. En orsak var att entreprenadbranschen är lite mer säker än den konjunkturkänsliga spannmålsodlingen. Han köpte en maskinpark från ett konkursbo.
Tobias är inte rädd för att säga vad han tycker samtidigt som han har glimten i ögat och nära till skrattet. Han menar att slumpen spelat in när han gett sig i kast med nya saker.
– Det blir ibland att man ramlar på saker. Vi ramlade in på Gimmersta när det vart utarrenderat 1998. Grävmaskinerna började vi också med av en slump när en annan slutade. Sedan vart det verkstaden på det.
Varför hoppar du på nya saker?
– Det är ju lite roligt när det händer något. Man vet ju aldrig vad man snubblar på. Jag försöker bara köra på och få det att funka.
Tobias Andersson har lyckats med det mesta trots att han verkar i den pressade lantbrukssektorn. Han har även erfarenhet av projekt som inte har gett önskat resultat.
– Vi köpte diamanthåltagningen när den gick i konkurs i Katrineholm, men vi borrade aldrig ett hål. Vi sålde bara maskinerna. Det var inte vår grej.
Företaget har bland annat en slangverkstad.
Han har även provat på att odla gräsmattor.
– Det var också svårt med folk. Gräs måste levereras på morgonen så då får jag hålla på hela nätter och ta upp. Det är ingen som vill hålla på med att ta upp gräs varenda sommarnatt. Det hade varit roligt om man hade fått det att funka.
Tobias Anderssons verksamheter inom jordbruk och entreprenad sysselsätter sammanlagt cirka 15 personer. Han skulle kunna ha fler anställda, men upplever att det är svårt att få tag på arbetskraft med rätt kompetens. Han brinner för frågan att det måste bli lättare för ungdomar att komma ut i arbetslivet. Han menar att det ställs för höga krav på utbildning.
– Det är Arbete på väg-kurs för att gå bakom en grävmaskin. Det är EBR-kurs för att lägga kabel. Det är körkort för motorsåg. Man tappar de här guldäggen som aldrig kommer ut i arbete.
– Jag söker ingen som ska doktorera. Det bästa man kan hitta är någon med lite lagom ADHD som inte kan vara still. De som inte är skapta att sitta i skolbänken måste få komma ut och jobba.
Roger Schön och Leif Lind i verkstaden leveranskontrollerar en ny lastare av märket Case i verkstaden.
Om ungdomar får börja jobba tidigt kan det även öka deras motivation att studera, enligt Tobias.
– De måste se att de behöver det i verkligheten. De ser att de måste kunna räkna för att ställa in en skördetröska och räkna utsäde. De måste kunna räkna för att göra en plan till en husgrund. De ser att de måste kunna engelska för att kunna gå in i en monitor i en hytt.
Tobias konstaterar att många etablerade företagare inom entreprenad-, åkeri- och byggbranscherna i Vingåker började jobba i ung ålder.
– De väntade inte tills de var 25-30 innan de började.
Tobias tror att bristen på kompetent personal kommer att öka.
– Jag förstår inte hur arbetslösheten kan vara så hög när det fattas folk i varenda buske.
Han menar att konkurrensen i entreprenadbranschen snedvrids av bolag som anlitar utländsk personal och därmed får lägre arbetskraftskostnader.
– Vi ställer krav på svenska grävfirmor, men sedan när vi åker till större byggen runt större städer är det bara öststatsfolk som gräver. Det är ju omöjligt att konkurrera. Vi ställer krav på oss själva, men följer inte upp att de andra uppfyller våra krav.