Undersökningen som Suicide zero har gjort utgÄr frÄn en enkÀt som har skickats ut till landets alla kommuner. DÀr finns frÄgor om rutiner och utbildningar angÄende suicidpreventivt arbete. Efter det har kommunernas arbete betygsatts utifrÄn enkÀtsvaren.
De kommuner som fÄr 20 poÀng eller mer anses ha goda insatser och rutiner. Kommuner som fÄr mellan 10 och 19 poÀng fÄr gult ljus vilket innebÀr att flera viktiga omrÄden fungerar bra men att det finns ett utvecklingsbehov. De kommuner som inte nÄr 10 poÀng fÄr rött ljus, vilket innebÀr att de inte visar upp ett tillfredsstÀllande arbete för att förebygga suicidförsök.
Hanna Mehaj Àr sÀkerhetsstrateg pÄ VingÄkers kommun. Enligt henne var kommunen tidigare bland de fem hÄrdast drabbade kommunerna i landet nÀr det kommer till suicid.
â Vi hade ungdomar som mĂ„dde dĂ„ligt och triggade varandra, det var riktigt tragiskt. Det var nĂ„gra Ă„r mellan 2015-16-17 och sedan dess har vi jobbat mycket med frĂ„gan. Vi jobbade med Trafikverket om att stĂ€ngsla in tĂ„gspĂ„ret 2018. NĂ€r det Ă€r stĂ€ngsel och svĂ„rare att gĂ„ över till rĂ€lsen hinner man kanske tĂ€nka till, sĂ€ger hon.
Utöver rent fysiska barriÀrer har kommunen jobbat med kunskapshöjande insatser inom skolan för att stötta och kunna upptÀcka psykisk ohÀlsa. De har arbetat efter en nationell handlingsplan som identifierar riskfaktorer som missbruk, arbetslöshet, svagt socialt nÀtverk och svag socioekonomisk status. HBTQ-personer identifieras ocksÄ som en riskgrupp.
â Det Ă€r ett pĂ„gĂ„ende folkhĂ€lsoarbete som Ă€r sĂ€rskilt kopplat till ungdomar inom elevhĂ€lsan, skolan, socialtjĂ€nsten, kulturskolan: alla gör ett bra arbete. Det har gjort stor skillnad.
DÀremot vill Hanna Mehaj vara tydlig med att arbetet inte Àr över.
â Det Ă€r bara att fortsĂ€tta att jobba. Det kommer nya generationer och vi behöver fortsĂ€tta minska missbruksproblematik och jobba med inkludering, sĂ€ger hon.
Hur kÀnns det att vara nÀst bÀst i Sverige?
â Det kĂ€nns vĂ€ldigt bra! Men vi vill ocksĂ„ lyfta andra som jobbar med det hĂ€r, som Suicide zero och andra organisationer. Det Ă€r inte tabu att prata om psykisk ohĂ€lsa lĂ€ngre, eller att man mĂ„r dĂ„ligt. Det Ă€r vĂ€ldigt stor skillnad pĂ„ kunskapsnivĂ„n, det har hĂ€nt jĂ€ttemycket pĂ„ den hĂ€r tiden. Hela samhĂ€llet har absolut blivit bĂ€ttre, men det Ă€r ett processarbete och vi ska fortsĂ€tta arbeta med det.
Enligt Suicide zero spelar kommunerna en viktig roll i arbetet med att fÄ ner antalet sjÀlvmord. Stöd till riskgrupper och insatser i skolan menar de har en bevisat förebyggande effekt.
â 38 personer tog sina liv i Sörmland Ă„r 2020. Kommunernas insatser Ă€r viktiga för att fĂ„ ner den siffran, inte minst pĂ„ grund av att de genom sitt breda samhĂ€llsuppdrag möter stora delar av befolkningen, sĂ€ger Rickard Bracken, generalsekreterare pĂ„ Suicide Zero.
Det Àr stora skillnader mellan kommunerna pÄ riksnivÄ, enligt statistik frÄn enkÀten. Av landets 290 kommuner har 181 kommuner svarat, av dessa bedöms enbart tio kommuner ha tillrÀckliga insatser för att förebygga sjÀlvmord.
â Bakom varje siffra finns en unik mĂ€nniska och ofta efterlevande som tvingas uthĂ€rda den svĂ„raste av förluster. Om fler kommuner utvecklar sitt arbete kan liv rĂ€ddas. Det finns goda exempel, som VingĂ„ker, att inspireras av, sĂ€ger Rickard Bracken.