Längs med vägen syns plötsligt stora skulpturer i trä – björnar, gudar och gudinnor. Mitt bland fritidshusen nära Hjälmaren breder sig en liten medeltidsby ut sig. De omålade husen gjorda av rejält virke och halmtak sticker ut jämfört med de förhållandevis moderna röda knutarna. Vi parkerar bilen vid det största huset.
Innanför träporten väntar makarna Mariusz och Margareta Roszkowski. Båda jobbar som hantverkare i Stockholm, men så fort det blir helg åker de till sitt fritidsställe. Nästintill allt som finns på deras tomt har de eller någon de känner gjort själva. Byggandet har pågått sedan 2007 – och pågår fortfarande. Det började med att paret köpte tre tomter och slog ihop dem till en.
– Välkomna in, säger Mariusz Roszkowski och sträcker ut handen. Han är klädd i en vit dräkt som för tankarna till vikingatiden.
Margareta arbetar med att restaurera porslin, Mariusz lagar glas av alla de slag.
– Jag har ingen konkurrens, det finns ingen som gör det jag gör i Sverige. Dessutom kan jag ha på mig de här kläderna på jobbet i Stockholm också, ingen tycker det är särskilt konstigt när de ser att jag jobbar med glas, säger Mariusz nöjt.
Att gå in i deras hus är som att kliva in i en tidsmaskin. Tavlor, skulpturer och gammalt kinesiskt porslin smyckar väggarna. Allt är gjort för hand, förutom en liten hörna där illusionen bryts – köket. Ett nytt kylskåp och en ny spis skvallrar om att tidsmaskinen kanske har några skruvar lös.
– Vi försökte kamouflera dem litegrann, säger Margareta och visar vägen ut till "krigares land", som hon och Mariusz kallar det.
Synen är slående. Fornnordiska gudar och gudinnor skulpterade i trä vakar över platsen tillsammans med historiska krigare och djur av olika slag. Det finns flera hus, jordkällare, en ark och en viloplats.
– Allt som du ser här är taget från naturen. Vi har alla element, jord, vatten, luft och eld. Förut var det bara en skog här, säger Mariusz och slår ut med händerna.
– Han var ledsen när han sågade ner träden. Mariusz bad dem om förlåtelse, säger Margareta.
Större delen av tiden på landet spenderar de på att bygga och skulptera nya konstföremål. Men det finns tid för fest också.
– Vi bjuder hit vänner från Stockholm och släktingar från Polen. Här brukar vi sitta och dricka mjöd, och här borta röker jag fisk och kött. Det fungerar perfekt, säger Mariusz och pekar på en vedeldad ugn.
Men det finns inga planer på att göra medeltidsbyn till någon sorts turistattraktion. Mariusz vill inte att vi ska skriva ut den exakta platsen, de får tillräckligt med objudna besök ändå.
– Vi vill ha det här för oss själva. Flera grannar och deras barn och vänner brukar titta förbi och det är okej. Ibland stannar folk som åker längs vägen och vill också se mer, säger Mariusz.
Till en början var det dock flera grannar som satte sig emot byggandet av medeltidsbyn.
– När de såg att jag började med att bygga en uteplats tyckte nog många att jag var lite tokig. Men nu är det många som vill komma hit och se allt, säger Mariusz.
– Vi har fått bygglov för att det mesta räknas som konst, flikar Margareta in.
En sak är tydlig – både Margareta och Mariusz brinner för sitt "krigares land". Den oerhörda mängden föremål vittnar om en nästintill outtömlig kreativitet. De beskriver sitt skapande som att måla en tavla där du inte vet vad det ska bli förrän du gjort flera penseldrag.
– Det har kostat mycket tid och svett, men när jag ser resultatet är jag glad, säger Mariusz.