Åtminstone enligt den senaste mitterminsavstämningen från barn- och utbildningsförvaltningen. Den står i bjärt kontrast till det dystra underbetyg som Vingåkers grundskola fick i Lärarnas riksförbunds undersökning härom veckan.
I LR:s undersökning, som baserades på statistik från 2017, placerades Vingåker på plats 283 av landets 290 skolkommuner. En av orsakerna var de låga betygsresultaten – bland de lägsta i landet.
Nu syns dock tecken på ett positivt trendbrott. Jämfört med höstterminen 2018 ser resultaten bättre ut.
– Det går åt rätt håll – men så sakteliga, kommenterar barn- och utbildningsnämndens ordförande Ing-Mari Frössevi (C).
Hösten 2018 var 799 ämnesbetyg i årskurserna 6, 7, 8 och 9 icke godkända. I den nya statistiken har de minskat till 502.
Fler elever bedöms i vår kunna nå målen, även om det enligt avstämningen fortfarande är alltför många som har ett icke godkänt betyg i fler ämnen än ett.
När det gäller enskilda ämnen, är det särskilt i matematik och engelska som måluppfyllelsen är låg. Hösten 2018 fanns 114 elever i årskurs 7–9 som inte hade godkänt i matematik. Nu är motsvarande siffra 86. Antalet elever i årskurs 9 som är icke godkända i matematik har nästan halverats våren 2019 jämfört med i höstas.
Ing-Mari Frössevi vågar inte ta något glädjeskutt på basis av statistiken.
– Det har saknats styrning och ledning i Vingåkers skola under många år. Det går inte att utföra stordåd på kort tid; varken jag eller någon annan är Herakles.
Däremot tror och hoppas hon att de många insatser som nu görs i skolan, bland annat med stöttning från Skolverket, på sikt kommer att vrida spiralen uppåt.
Under vårterminen har stor vikt lagts till exempel vid kompetensutveckling kring betygssättningen.
– Våra betyg såg inte särskilt annorlunda ut mot betygen i andra kommuner före 2011. Då, när det nya betygssystemet infördes, hände något. Men det handlar inte bara om hur lärarna sätter betyg. Det handlar också om att eleverna verkligen får träna i sådant som är betygsgrundande, som till exempel analys.