I rätten har både kvinnan och mannen berättat om kvällen. De var ett par vid tidpunkten, men tjafsade och sa elakheter till varandra den aktuella kvällen. Men sedan går skildringarna isär.
Kvinnan säger att mannen slog henne med knytnäven i ansiktet och kastade henne i matbordet, så det rubbades ur sitt läge trots att det var tungt. Han sparkade henne när hon låg på golvet och rispade henne i ansiktet med en kniv, så att blodet rann ner i örat. Kvinnan fruktade för sitt liv.
När mannen gick ut låste hon dörren och ringde 112. Under samtalet såg hon mannen utanför, med en nyckel hon inte visste att han hade. Han kom in igen och fortsatte misshandeln. Efter en stund ropade han "vad gör du med kniven", och, har kvinnan sagt i förhör, "hon sticker mig", mer riktat till larmoperatören på 112, som var kvar i luren. Efter det högg han sig själv i låret med kniven.
Mannens har i sin tur berättat att han gick ut för att kvinnan var arg, hon skulle få lugna ned sig. När han tittade in genom fönstret stod kvinnan med kniven i ena handen och telefonen i den andra. Han gick in för att få tag på kniven. Det blev tumult och kvinnan ramlade, med honom över sig. Då stack hon honom i låret med kniven. Han har ingen förklaring till kvinnans knivskada i ansiktet eller andra skador.
Tingsrätten fäster dock liten tilltro till mannens beskrivning av händelsen.Två poliser, som var bland de första på platsen, har vittnat och det de säger styrker kvinnans berättelse, vilket även larmsamtalet gör. Kvinnan, skriver rätten, har berättat utförligt, detaljerat och utan överdrifter. Även kvinnans dokumenterade skador stämmer med det hon menar har hänt. Mannens utsaga är däremot vag och stämmer inte med rösterna i larmsamtalet. Han har sagt att han var mycket rädd, vilket gör det svårt att förstå varför han gick in igen, när han såg kvinnan med kniven. Han kan inte heller förklara kvinnans skador. Han ska därför dömas för grov misshandel och olaga hot till två års fängelse.
Däremot frias mannen från anklagelser om vapenbrott. Han hade en startpistol hemma, som man i och för sig kan ladda med tårgaspatroner, men sådana finns inte att köpa. Vapnet var vid inköpstillfället inte tillståndspliktigt och mannen fick i höstas den uppgiften bekräftad av polis, som han var i kontakt med. Därför ska han inte dömas för det.