TV: Bättre bondeliv med bök och stök

Tre gånger så mycket utrymme, tre gånger så mycket arbete, och dubbelt så dyrt foder. – Ändå är det vansinnigt god ekonomi i Krav-grisuppfödningen just nu och jag undrar varför inte fler ställer om, säger Mats Schörling som är en av få uppfödare i Sörmland.

Foto:

Vingåker2015-09-17 09:15

Ett nytt avtal garanterar från och med den 1 oktober uppfödare av Krav-grisar minst 34 kronor per kilo. Bakom avtalet står intresseföreningen Jorden på trynet där Mats Schörling är ordförande.

– Egentligen är vi en förhandlingsgrupp som blivit en framgångssaga. Vi var så less på att inte få betalt, men nu väntar bättre tider.

Konsumenternas makt är bakgrunden till avtalet. Med allt fler som efterfrågar Krav-märkt fläskkött finns också viljan från handeln att skriva långsiktiga avtal. Dagens produktion av Krav-märkt griskött kvoteras ut till grossisterna för att ingen ska bli utan.

Under lång tid har antalet Krav-grisar utgjort knappt en procent av den totala svenska grisuppfödningen. Lite ska bli lite mer och i år räknar man med en 50-procentig ökning av Krav-grisar.

Vid Brene gård utanför Vingåker började omställningen till Krav 2000. På gården fanns sedan tidigare konventionell grisuppfödning och nöt.

– Det var ekonomin som fick oss att testa. Men det var så kul. 20 Krav-suggor blev 42, 64 och 80. Och 2006 byggde vi två nya djurstallar och ställde om till att bara ha Krav-grisar.

Nackdelar med Krav-uppfödning är enligt Mats Schörling att det är arealkrävande; grisarna, som kräver minst fyra månaders utevistelse, ska ha hagar, och minst hälften av fodret ska komma från den egna gården. Dessutom är det arbetsintensivt.

– Det här är rena hantverket. Vi är sex heltidare på gården, varav fyra bara ägnar sig åt grisarna.

Mats Schörling säger att det är ett helt annat tänk med Krav-grisuppfödning. När en avvänjning av kultingarna från suggan i konventionell uppfödning tar 1,5 timme kan det ta allt från två timmar till två dagar hos Krav-grisarna, allt beroende på hur villiga suggorna är att lämna sina små.

Men han ser det inte som en nackdel. Det krävs tålamod och tid, men ger också ett bättre liv när allt inte är förutbestämt och går som på räls.

På Brene gård finns 160 suggor, och var tredje vecka grisar 20 av dem. Det sker inomhus, i en speciell bb-avdelning. Efter två veckor flyttar suggan och kultingarna utomhus och får gå tillsammans ytterligare fyra veckor. Efter sex veckor är det avvänjning, och sedan får kultingarna växa på sig för att skickas till slakt vid sex, sju månaders ålder. Suggorna grisar i snitt sju gånger innan de går till slakt.

– Nu har vi djuren uppstallade under vinterhalvåret för att det ska bli effektivare, och ge oss en drägligare arbetsmiljö. Men jag skulle vilja flytta ut en del i fält igen året runt, och på så sätt även kunna öka produktionen.

Minusgrader är inga problem för grisarna. Ett tjockt lager underhudsfett skyddar mot kylan, och de isolerade hyddorna är fyllda med halm och värms snabbt upp av grisarna.

Framtidsplaner finns det gott om. Eget slakteri, förädling och gårdsbutik är tankar som lockar Mats Schörling.

– Och så skulle jag vilja ha ursprungsmärkning på Krav-köttet, men det verkar svårt. Att det skulle stå på förpackningen att det är kött från Brene gård i Vingåker. Jag tror att det skulle öka intresset ytterligare.

Läs hela PDF-tidningen här.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om