Enligt Trafikverkets interna statistik har minst 618 örnar blivit påkörda av tåg mellan 2012 och 2020. Men siffran är sannolikt betydligt högre än så, menar Anders Sjölund, ekolog och nationell samordnare vid Trafikverket.
Enligt Trafikverkets interna statistik har minst 618 örnar blivit påkörda av tåg mellan 2012 och 2020. Men siffran är sannolikt betydligt högre än så, menar Anders Sjölund, ekolog och nationell samordnare vid Trafikverket.
– Det finns definitivt ett stort mörkertal. Det är kadaver av tågpåkörda djur såsom älg som lockar de stora rovfåglarna till järnvägsspåren. När sedan nästa tåg kommer hinner örnarna inte flyga undan och blir ihjälkörda.
Sjölund anser att lösningen på problemet ligger i snabb bortplockning av kadaver samt förebyggande av primära viltolyckor.
– Man kan inte minska olyckorna genom att sikta på örn, utan man måste sikta på andra djur.
Trots att Trafikverkets privatanställda entreprenörer ska plocka bort kadavren från rälsen inom två timmar kan de kan ligga kvar i månader.
– Systemet fungerar inte perfekt. Det finns kommunikationsproblem och det är för komplicerat, förklarar Sjölund.
När det gäller att hålla djuren borta från järnvägen anser Sjölund att allt större fokus borde läggas på säkra passagemöjligheter.
– Vi kan styra djur med stängsel, men vi måste fundera på var de ska gå över.
Örnar dödas i tågkollisioner över hela Sverige, men dödstalet ökar ju längre söderut man kommer, vilket kan delvis bero på flera och snabbare tåg i området.
– Snabbare tåg betyder kortare reaktionstid, förklarar Navinder Singh, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Var i landet örnarna blir tågpåkörda påverkas även av årstiden. Många viltolyckor sker under snörika förhållanden då älgar och rådjur rör sig på järnvägsspåren, förklarar Singh. Då riskerar djuren blir mat till örnarna, som på vintern drar sig söderut i jakt på föda.
Den dödligaste bansträckan med 31 tågpåkörda örnar ligger i Vingåker på Västra stambanan mellan stationerna Högsjö och Kilsmo. Enligt Trafikverket, som registrerar kollisionsplatsen efter den station som är närmast vid tidpunkten för olyckan, har 20 örnar dödats i Högsjö och 11 i Kilsmo.
Redan 2015 pekade Trafikverket ut Högsjö–Kilsmosträckan som “den mest betydande hotspoten” för viltpåkörningar i Sverige. Men att även örnar drabbas hårt här är nytt för Sjölund.
– Det är väldigt olyckligt om man tömmer boen på örnar hela tiden.
Örnar dödas i tågkollisioner över hela Sverige, men dödstalet ökar ju längre söderut man kommer.
Bansträckan går genom ett viltrikt område med snabba och tysta tåg, vilket kan förklara dess dödlighet, enligt Mattias Olsson på Enviroplanning. Dessutom finns det ett stadigt örnbestånd i området.
– Örnarna har stabila och höga numerärer kring Hjälmaren och så drar de söderut till järnvägen för att äta kadaver. De har kanske lärt sig att det ofta finns döda djur längs denna sträcka, säger Olsson.
Trafikverkets strategi är att identifiera och åtgärda olycksdrabbade bansträckor, något man bara delvis lyckats med i Högsjö och Kilsmo.
– Inga konkreta, eller fysiska åtgärder är genomförda ännu, säger Anders Sjölund.
Det har funnits planer på uppsättning av viltstängsel- och passager längs sträckan, men de har lagts på is.
– Förslaget har gått i stå på grund av resursbrist, svårigheter att utveckla varningssystem som fungerar på djur och att samplanera olika aktiviteter, säger Sjölund.
Förra året redovisade Trafikverket en nationell infrastrukturplan för 2022–2033 till Förra året redovisade Trafikverket en nationell infrastrukturplan för 2022–2033 till regeringen, men pengarna man får räcker inte till, och farliga sträckor riskerar falla mellan stolarna, enligt Sjölund.
– Vi fick 13 procent av det vi skulle behöva. Det betyder en tuff prioritering för oss och det finns en stor risk Högsjö–Kilsmosträckan blir på väntelistan.
Både havs- och kungsörnar klassas som nära hotade arter på Sveriges rödlista 2020. I dag finns det 1 345 till 1 702 kungsörnar och runt 2 000 vuxna havsörnar, enligt Naturhistoriska riksmuseet.
Men örnbeståndet kan krascha fort, varnar Navinder Singh. Eftersom fåglarna förökar sig långsamt och blir könsmogna först vid fem års ålder är vuxna individer livsviktiga för beståndet.
– Om det är vuxna örnar som blir påkörda har vi ett stort problem.
Sjölund håller med om det behövs fler åtgärder för att skydda örnarna.
– Örnpopulationen är inte jättestor, och kommer aldrig att bli det. Det är påkörningarna som behöver minska, säger han.