Flera byggnader blev lågornas rov. På gården finns en fotoutställning som visar det dramatiska förloppet.
Branden var förödande. Lågorna spred sig till vagnslidret och till ladugården där halm och vete förvarades och även ut på åkrarna, där vetet ännu inte var färdigskördat. Som mest nådde elden 500 meter ut på åkrarna. Tack vare traktens jordbrukare, som kom med sina traktorer och harvade marken, kunde spridningen begränsas. Brandmän från sju stationer var på plats och kämpade timme efter timme. Branden och röken syntes över hela bygden.
Gårdens fotoutställning visar förödelsen efter branden.
Tack vare intensiv vattenbombning från helikopter klarade sig det stora magasinet. Vagnslidret totalförstördes, men både loge och ladugård, två långa längor mitt emot varandra, klarade sig ändå hyfsat, tack vare sina bastanta stengrunder från 1850-talet. Då ägde ”den blinde excellensen”, Gustav Trolle-Bonde gården och lät bygga de stora längorna, kanske efter skånsk förlaga med synligt murverk.
– Jag fick veta att det brann klockan 12 på natten, när jag kom hem efter min svensexa. Kompisarna hade tagit min telefon under svensexan, säger Magnus Carlsson, ägare till gården.
Varken människor eller några djur kom till skada i branden, eftersom Säfstaholm brukas för spannmålsodling.
– Ganska tidigt fattades beslutet om att bygga upp igen. Det var ju fina byggnader från 1850-talet, rätt unika, i alla fall för Sörmland. Det var ju försäkrat också, säger Magnus Carlsson.
Men att bygga upp tog lång tid.
– Vi började rensa ut första hösten. Det var otroligt mycket aska, halm, spannmål. Taket hade fallit in i lagården där spannmålen fanns. Sedan fokuserade vi på torkanläggningen, det tog ett år.
Vagnslidret till höger, med det höga torktornet bakom. Här torkas spannmål med fjärrvärme.
Från vänster: Lars-Ove Hillbrand, ägaren Magnus Carlsson och hans föräldrar Eivor Carlsson och Leif Carlsson. Pappa Leif, som arbetat med jordbruket på Säfstaholm från 1962 till 2001, har varit mycket engagerad i återuppbyggnaden.
När ändå majoriteten av gårdens stora ekonomibyggnader skulle totalrenoveras eller byggas upp från grunden ville man samtidigt åstadkomma mer praktiska lösningar. Exempelvis var den gamla verkstaden, som låg lite grann i vägen mitt på gårdsplanen inte brandskadad, men den revs ändå och byggdes upp på ny plats. Försäkringsbolaget var inte så intresserat av att till stor kostnad renovera källaren under logen, och eftersom källaren inte hade någon riktig funktion fylldes den igen. Torken har flyttats till en ny byggnad, där spannmålen kan hanteras mer rationellt.
Till den återuppbyggda logen hoppas ägaren Magnus Carlsson hitta någon passande verksamhet. - Kanske konserter, funderar han.
Därför står logen tom nu, men Magnus Carlsson hoppas hitta någon bra användning för den.
– Kanske utställningshall, kanske för bilar? Eller om man kunde ha konserter här? Det vore kul att ha någon verksamhet.
Man har placerat torkanläggningen i en ny byggnad, en 24 meter hög limträkonstruktion med rödfärgsmålade träfasader med blindfönster. Det är ett traditionellt sätt att skapa symmetri i fasader, som annars upplevts som monotona.
På ena sidan av logen står årtalet 2023, på den andra 1853.
- Jag tyckte att det skulle stå 2023, eftersom det är så mycket nytt, säger Magnus Carlsson.
Skarpa vinklar på stuprören: Det första byggnadsvårdsintresserade lägger märke till. Magnus Carlsson är själv intresserad av gamla byggnadssätt och har eftersträvat det på gården.
Buster-traktorn som Magnus Carlsson används för att kratta gårdsplanen. I bakgrunden står flera av arrendatorns maskiner.
En tanke var att lägga den nya torken på gårdsplanen mellan längorna. Men till slut enades man om att lägga den på andra sidan logen till höger.
Logen efter återuppbyggnaden.
I torkanläggningen ser den mustaschprydde förmannen något stel ut.
Traktorer på rad framför nya verkstaden.
I september 2021 drabbades Säfstaholms gård av en omfattande brand. Nu står nya byggnader i gammal stil klara. Ägaren Magnus Carlsson berättar.
Byggnadstraditionen var viktig, berättar Magnus Carlsson. På taken ligger lertegel, även om plåt kanske varit billigare. Takvinklarna är likadana som de var förr. På den över 80 meter långa ladugården har många blindportar ersatt de gamla dörrarna, där korna gick in. För att restaurera de gamla fasaderna med synliga stenar fick de först täckas med plast för att inte ta skada av regn och snö, och sedan lagas av kunniga murare. Stuprörsböjarna är skarpa, som det såg ut förr.
– Man kan inte ha falukorvar till stuprör, säger Magnus Carlsson leende och fortsätter:
– Ska man bygga upp det ska man göra som det var förr.