Sedan drygt ett år tillbaka drivs sågverket vid Norrspånga utanför Vingåker av 32-åriga Mattias Bäckström.
– Jag tog över efter Håkan Larsson som har drivit det sedan 1991. Jag fick frågan av honom att ta över och jag sa ja, berättar Mattias.
Svaret innebar att han gick från att vara anställd och jobba borta i veckorna, till att plötsligt vara egenföretagare på hemmaplan.
– Det var ett läskigt steg. Jag våndades länge.
Steget till eget har gått bra. Kunderna är nöjda och återkommer. Upplägget med det småskaliga sågverket som kan tillvarata timmer till fullo, hålla nere priserna och samtidigt skapa unika produkter verkar fungera riktigt bra.
– Det har varit roligt att testa något nytt. Det finns mycket kvar att utveckla, men vi tar ett steg i taget, säger Mattias.
Det har varit mycket nytt att ta in, men att lära genom att göra är något som Mattias Bäckström har med sig sedan barnsben då han alltid fått hänga med i skogen och på åkrarna, då hans farfar drev lantbruk.
– Farfar var mjölkbonde och hade både skog och åkermark. Man har alltid hängt med ute, säger han.
Att vara lite rastlös och alltid vilja ha något för händerna passar bra. I samma veva som han övertog sågverket, tog han och sambon Marie Karlkvist också över gården Västtorp Rosenlund, där Marie växte upp. Även där ligger fokus på det småskaliga och att ta vara på de resurser som bjuds. De har nio nötdjur, höns, katter och ankor men hoppas på tillökning.
– Vi hoppas på sju kalvar i år. Det blir lite vaktande i vår, berättar Marie.
Man kan kalla Mattias och Marie för månskensbönder, då de driver gården utöver ordinarie jobb. Mattias har sågen och Marie arbetar på förskola. När de ser tillbaka på året som gått kan de konstatera att beslutet att ta över sågverket var rätt.
– Det blev en bra kombination med gården, säger Marie och fortsätter:
– Det är en del fix och trix för att få vardagen att gå ihop. Men det är ju en livsstil. Vi trivs med den.
Parets barn, Astrid och Arvid, verkar onekligen också trivas. De går på foderbordet och fördelar engagerat hötussar till korna när familjen visar ladugården, som ligger ett stenkast bort från bostadshuset.
– Ungarna älskar att vara med. De hjälper till att mata och går omkring bland de stora huvudena, säger Marie och ler.