Det gäller för skyddsrummen i Vingåker

Det nya världsläget sprider oro även i Vingåker, enligt Hanna Mehaj, kommunens säkerhetsstrateg. Till tidningen förklarar hon vad man bör tänka på när det gäller skyddsrum, matförråd och desinformation. "Det är allas ansvar att kolla varifrån informationen kommer", säger hon.

Karta över de skyddsrum som finns i centrala Vingåker.

Karta över de skyddsrum som finns i centrala Vingåker.

Foto: MSB

Vingåker2022-03-02 17:02

Efter Rysslands invasion av Ukraina, som påbörjades under natten till torsdag den 24 februari, finns en växande oro för även den inhemska säkerheten. Hanna Mehaj, säkerhetsstrateg i Vingåkers kommun, berättar att det efter krigsstarten har märkts en ökning av antalet kommuninvånare som hör av sig. 

– Jag har fått mer frågor om det här nu. I torsdags fick jag säkert tio samtal under förmiddagen om bland annat skyddsrum, säger hon. 

Hon berättar att det sammanlagt finns skyddrumsplats för 870 personer inom kommunens gränser. Det innebär att strax under 10 procent av Vingåkers befolkning skulle få plats. Men de allmänna skyddsrummen är inte avsedda för att husera alla kommunens invånare, förklarar Hanna Mehaj. 

– Man är generellt säkrare på landsbygden, många kanske kan stanna i en jordkällare som man har gjort i ordning. Och de som bor i Marmorbyn har närmare till skyddsrummen i Katrineholm, till exempel. Men vi vill heller inte skrämma folk i onödan. 

Enligt lag är det fastighetsägarens ansvar att se till att skyddsrummet är tydligt uppmärkt och kan ställas i ordning inom 48 timmar. Under fredstid kan lokalen användas till andra saker, som exempelvis cykelförråd. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ansvar för att besiktiga skyddsrummet. 

undefined
Karta över de skyddsrum som finns i centrala Vingåker.

Hanna Mehaj tror att krigets närhet har fått flera att tänka till och börja fundera över säkerhetsfrågor. 

– Det är bra att man uppdaterar sig, speciellt den yngre generationen som aldrig har tänkt på var det närmaste skyddsrummet ligger. Sen har vi gruppen som är preppers, säger hon. 

En prepper är, enligt Språktidningen, "en person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof". Det kan röra sig om en pandemi, naturkatastrof eller samhällskollaps. Hanna Mehaj erkänner att hon sällar sig skaran av preppers och delar med sig av några av sina tips:

– Man kan fylla dricksvatten i dunkar. Sen kan man ha ett spritkök som man kan använda för att koka vatten från en sjö. Det finns olika sätt att bereda vatten så det blir dricksbart, man kan till exempel rena sjövatten med tabletter. 

Efter att man har vatten och skyddsrum, kan man se till att samla på sig mat som står sig länge. 

– Konserver och torrvaror med lång hållbarhet är bra: pasta, mjöl, ris, socker och kryddor. Det är basvaror, helt enkelt. Sen kan man tänka på att köpa hem varor som inte behöver lång koktid. Om elen försvinner ska du kunna tillaga måltiden enkelt på ett spritkök. 

undefined
Hanna Mehaj, säkerhetsstrateg i Vingåkers kommun.

MSB har tagit fram broschyren "Om krisen eller kriget kommer", som även går att läsa på deras sajt. För den som är orolig rekommenderar Hanna Mehaj att man tar fram broschyren och läser på. 

– Varje år vid krisberedskapsveckan brukar jag stå vid Ica och Coop och informera medborgarna om det här. Var man kan hitta den mest trovärdiga informationen och att man ska vara källkritisk, säger hon. 

Just källkritiken behöver man vara extra noga med i dessa tider, menar Hanna Mehaj.

– Det är så mycket desinformation på sociala medier att det är skrämmande. Det är allas ansvar att kolla varifrån informationen kommer. Är man osäker kan man kolla på krisinformation.se och på myndigheternas hemsidor. Eftersom vi idag har sociala medier så är det jätteviktigt att vi alla tar ansvar. 

Skyddsrum

Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte. Det har speciell ventilation och luftsluss, så att man ska kunna minimera verkan från till giftiga gaser. De kan användas av civilbefolkningen i händelse av krig.

Det finns cirka 65 000 skyddsrum i Sverige med plats för 7 miljoner personer. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer.

Källa: MSB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!