Vårterminen har fört med sig positiva nyheter: betygen har blivit bättre. Men det är svårt att säga varför. Skolans kvalitetsredovisning, som borde bringa klarhet i frågan, gör det inte. Analyserna är för dåliga, enligt Ing-Mari Frössevi (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
– Vi behöver bli bättre på att göra kvalitetsredovisningar, säger hon.
Redovisningen som lades fram under förra veckans nämndsammanträde är ett "otroligt gediget dokument", enligt henne.
– Men analysen saknas. Det har även Skolverket i projektet "Samverkan för bästa skola" kommit fram till.
Utan ordentliga analyser riskerar skolförvaltningen att famla i mörkret efter lösningar.
– När vi har begränsade resurser gäller det att vi gör rätt saker för att eleverna ska nå målen.
Innebär det att förvaltningen inte vet vad den håller på med?
– Man vet nog vad man håller på med och det görs otroligt mycket. Frågan är snarare om man vet att man gör rätt saker, säger Ing-Mari Frössevi.
Anledningen kan vara gamla vanor, enligt nämndens viceordförande Fredrik Andersson (M).
– Man jobbar på samma sätt som man alltid har gjort och inser det först när externa personer påpekar bristerna, säger Fredrik Andersson.
Som en del i samverkansprojektet med Skolverket kommer nämnden och personalen utbildas i att bättre redovisa skolans utveckling.
– Det känns som en utmaning, men det är nödvändigt, säger Ing-Mari Frössevi.