Robert Skoglund (S), ordförande i socialnämnden i Vingåkers kommun.
Utgångspunkten till förändringarna kommer från Region Sörmlands utvecklingsarbete ”Tillsammans för barnens bästa i Sörmland”. I sitt beslutsunderlag skriver man att Sörmland lider av hög barnfattigdom och att barn och unga i länet har låga skolresultat. Samtidigt menar man att barn och föräldrar som behöver stöd från samhället idag har för många olika kontakter att förhålla sig till. Därför vill man se en förbättring av "samarbetet mellan skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården".
– Tillsammans med regionen och andra kommuner behöver vi hitta former för att bli av med de här stuprören barnen hamnar i. Vi måste få ett bättre samarbete mellan verksamheter, riva ner murarna mellan varandra. Frågan är hur socialtjänsten i varje kommun ska kunna prata med barn- och utbildningsnämnden på ett bra sätt samtidigt som vi har sekretess att förhålla oss till, säger Robert Skoglund.
Ett av alternativen, menar han, är att kombinera individ- och familjeomsorgen med barn- och utbildningsnämnden.
– Andra kommuner som Ludvika har gjort det och där ser man bara fördelar när de sitter tillsammans i skolans värld, man har barnet i fokus. Det är något vi ska göra nu innan vi går till val men då behöver vi hela partiet med oss och de andra partierna också.
Skoglund vill dock vara tydlig med att systemet som det ser ut idag inte nödvändigtvis är fel i alla situationer.
– Det kan fungera när allting annat fungerar, men man har olika förutsättningar och vi behöver stödja upp där det inte fungerar. Skolan har signalerat att man inte alltid känner att man får någon återkoppling när man gör orosanmälningar till socialtjänsten. Jag vill att man mycket tidigare kan samverka mellan socialtjänsten och barn och utbildning. Vi vill inte behöva använda oss av tvångslagstiftningen, säger han.
Inom regionen finns familjecentralen, barn- och ungdomspsykiatrin och familjecentralen. Enligt Robert Skoglund finns det mycket att vinna på att samla de instanserna på samma ställe.
– Det är jag övertygad om. Vi jobbar ju mot samma mål. Vi ser att vi inte lyckas tillräckligt bra med våra barn, då tänker jag att det är vår skyldighet att göra det på ett annat sätt. Det vore generalfel om vi inte fick den självinsikten.