I Vingåker har det hittills i år, från januari till september, fötts 58 barn, enligt preliminär statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Sedan år 2000 har det fötts i snitt 64 barn under samma månader varje år, vilket betyder att barnafödandet minskat med sex barn i år.
Men både underlaget och skillnaderna är ganska små i Vingåker och det finns ingen entydig trend.
SCB kartlägger vad man kallar för "summerad fruktsamhet".
Det är ett mått som visar hur många barn en kvinna väntas föda under sin livstid. Eftersom det också utgår från hur många barn som faktiskt föds så kan det ändras från år till år – och ger därför en bra bild av befolkningsutvecklingen.
– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.
Han fortsätter:
– I Vingåker har den summerade fruktsamheten gått från 2,1 år 2010 till 2,0 i fjol. Den har med andra ord minskat om vi enbart jämför dessa två år. Men siffrorna varierar en del från år till år, så man ska vara försiktig med att dra slutsatser.
I landet är trenden att färre barn föds. I grannkommunen Katrineholm har barnafödandet sjunkit ned till 1,7 barn per kvinna, från att ha legat på 2,1 2010. Även rikssnittet ligger på 1,7 barn per kvinna. Men barnafödandet i Vingåker sticker ut.
– Jämfört med andra kommuner i Södermanlands län sticker Vingåker ut med den näst högsta fruktsamheten. Bara i Flen föder kvinnor fler barn i snitt, säger Vitor Miranda.
I Flen föds 2,3 barn per kvinna, i Vingåker 2,0, I Oxelösund och Trosa 1,9, i Gnesta, Strägnäs och Nyköping 1,8, i Katrineholm och Eskilstuna 1,7.
Fruktsamheten i Sverige har historiskt varierat över tid. Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken.
– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå, säger Vitor Miranda.