Kommunen har i år sponsrat 30 specialbyggda fågelholkar åt den hotade göktytan. Oväntat många av holkarna har intagits av den udda hackspetten. Vanligtvis häckar göktytan i var sjuttonde holk som sätts upp, men i Vingåker har de i sommar häckat i var åttonde. Totalt har 40 holkar satts upp mellan Hökhult och Ättersta.
- I tre av holkarna flyttade göktytor in på direkten, berättar Roland Laine som är hobbyornitolog och en av de involverade i projektet. Han beskriver det som mycket lyckat.
- Vi har fått fantastiskt mycket respons och engagemang från folk i bygden som är positiva till projektet, säger han.
Några talgoxar och blåmesar fattade också tycke för holkarna.
- Vi siktar på att sätta ut ännu fler holkar nästa år, säger Roland Laine.
Göktyteungarna som kläcktes torde vid denna tidnings pressläggning vara flygfärdiga.
- Vingåkersborna kan i år glädja sig åt 32 friska ungfåglar, säger Roland Laine.
Göktytan är rödlistad av Artdatabanken och klassad som nära hotad. Till skillnad från andra hackspettar kan den inte hacka sitt eget bo eftersom näbben är för klen. I stället flyttar den in i gamla hål efter andra spettar eller i naturliga håligheter.
För att förmå göktytan att flytta in i holk krävs det att holken är placerad i rätt biotop. Göktytan är också den enda spetten som är flyttfågel. Efter häckningen flyger den till Afrika.
- Många har hört göktytan, men aldrig sett den eller förstått vad det är för fågel, berättar Roland Laine.
Göktytan har ett säreget revirrop som den använder innan häckningen i april. Fjäderdräkten är brungrå, näbben kort och stjärtfjädrarna är inte styva, vilket gör den mycket olik andra hackspettar.
Göktytan håller ofta till på marken där den letar efter myror och myrpuppor som den livnär sig på.
Göktyta heter på engelska wryneck och på danska vendehals efter dess förmåga att vrida på huvudet likt en orm, vilket den gör när den är trängd eller hälsar på andra göktytor.
Enligt gammal svensk folktro var göktytan var ett slags tjänstehjon som passade upp på göken. I antikens Grekland hade den dock en annan ställning och var ansedd som Afrodites fågel, symbol för kärlekens trollmakt.
Roland Laine har nu påbörjat en utbildning för att bli legitimerad göktyteringmärkare. Han tackar Sara Josefsson som arbetar på Vingåkers kommun.
- Hon trodde på vårt projekt och hon såg till att holkarna kom på plats tidigt i våras, säger han.