Det kan utläsas av Region Sörmlands rapport Liv & hälsa ung 2020. Den är den sjunde enkätundersökningen sedan 2004, och har i år besvarats av 6 669 sörmländska tonåringar som går i årskurserna 7 och 9 samt tvåan på gymnasiet.
Syftet med undersökningen är att ta reda på hur äldre barn och ungdomar enligt deras egen utsago mår. Frågorna i enkäten kretsar kring hur tonåringarna uppfattar sina egna levnadsvillkor, vanor och hälsa.
I Vingåker besvarade 153 elever på Slottsskolan 7–9 frågorna när enkäten skickades ut under våren. Det var en svarsfrekvens på drygt 80 procent.
Enligt enkätresultatet mår barn och unga i länet generellt bra och uttrycker i stort att de är nöjda med sina liv. Vingåker är inget undantag, enligt återkopplingen till kommunen.
Här säger sig åtta av tio tonåringar må bra eller mycket bra i sitt vardagsliv. Men det syns skillnader mellan könen i såväl denna övergripande fråga som i andra.
Till exempel är det fler pojkar än flickor som svarar att de känner sig glada i stort sett varje dag. Fler tjejer än killar upplever stress och oro och att de inte duger som de är.
De allra flesta uppger att de trivs bra eller mycket bra i skolan. Särskilt gäller det sjuorna, 81 procent, medan en lägre andel nior – 72 procent – delar den känslan i enkätsvaret.
Drygt sju av tio tonåringar i Vingåker svarar att de ser ljust eller mycket ljust på sin framtid. I årskurs sju är det pojkarna som står för den största optimismen, medan det i nionde klass väger jämnt mellan könen.
Klimathotet är en av de nya frågor som kommit till sedan den förra undersökningen gjordes 2017. Frågan är om Vingåkers unga är ganska eller mycket oroliga för att klimatförändringarna ska påverka deras liv och framtid?
26 procent av sjuorna och 39 procent av niorna känner oro för det. Därmed har sjuorna en mer positiv syn på klimathotet än jämnåriga sörmlänningar, medan niornas svar tangerar sin årskulls länsgenomsnitt.
Även i denna fråga syns tydliga skillnader mellan könen. 44 procent av tjejerna i Slottsskolans årskurs 7 oroas av klimatförändringarna, jämfört med 14 procent av killarna. I nian oroar klimatet ännu fler flickor – hälften – men endast 24 procent av pojkarna.
Varannan kille i nian medger dock att klimatförändringarna helt eller delvis har påverkat deras beteende. Motsvarande andel bland tjejerna är 67 procent.