En norsk varg fotograferad i björnparken i Flå.
Vargens etablering i Sörmland har pågått i snart tio år och det finns ingenting som tyder på att den skulle vara på väg härifrån. Med nuvarande rovdjurspolitik och system för licensjakt kommer vargen snarare att etablera sig ytterligare söderut mot Västra Götaland och Småland på sikt, det menar Vingåkersbon Anders Nilsson.
Han arbetar som biträdande riksjaktvårdskonsulent på Svenska jägareförbundet och har själv varit med på resan från etableringen av det första vargreviret i Sörmland, Sjundareviret norr om Gnesta, till en stadigvarande vargstam i merparten av länet.
Trots att det inte finns några dokumenterade vargangrepp från vilda vargar mot människor i Sverige sedan 1700-talet så förstår Anders Nilsson ändå att människor kan bli oroliga. I exempelvis Malmköping ställde skolan nyligen in aktiviteter i skogen efter att varg angripit djur.
– Jag förstår oron, främst på landsbygden där det påverkar vardagen för många djurägare, men även för människor som vistas i skogen med hund, säger Anders Nilsson.
Vargen, som är ett skyggt djur, vänjer sig också vid mänsklig närvaro och kan i värsta fall bli närgången, enligt Nilsson.
– Det kallas habituering och det sker med andra vilda djur också, exempelvis älgar som går in i villaträdgårdar och äter äpplen eller vildsvin som vandrar in i städerna. Vargar kan i värsta fall också bli närgångna och oavsett beteende så är de inte vegetarianer, säger Anders Nilsson.
Ett misstänkt vargspår i närheten av Spandelstorpsskolan utanför Karlskrona.
Han berättar att utmaningen för den svenska vargstammen har varit genetiken och risken för inavel, men att inavelsgraden har sjunkit över tid. I och med att det nästan inte finns några vargar i norra Sverige, efter politiska beslut, är det svårt att få inblandning av nytt blod från exempelvis finska vargar.
För några dagar sedan såg man bilder i media på en flock med tolv vargar från ett revir utanför Stjärnhov. Är det ovanligt att vargarna är så många i samma flock?
– Nej, det skulle jag inte säga. Det är en ovanligt stor flock, men det är inte unikt. I Götene fanns exempelvis en flock med 14 vargar, säger Anders Nilsson.
Han berättar också att en av de vanligare dödsorsakerna för varg är att bli ihjälbiten av andra vargar i samband med revirstrider. Andra vanliga dödsorsaker är sjukdom, trafikdöd och drunkning, men Anders Nilsson tror också att det förekommer en del illegal jakt på varg.
– Det vore naivt att tro något annat. Från Jägareförbundets sida anser vi att all form av illegal jakt, oavsett vilket djur det handlar om, är förkastlig. Vill man inte ha varg får man istället driva opinion om förändring av den svenska rovdjurspolitiken. Man kan inte ta lagen i egna händer.
Vargar fotograferade med en åtelkamera i vargreviret Linderöåsen i Skåne.
Hittills har Sörmland varit ganska förskonat från attacker på jakthundar förutom något enstaka fall, enligt Anders Nilsson, men det händer i övriga landet. Det har lett till att jägare börjat utrusta sina hundar med skyddsvästar med exempelvis vassa piggar som ska skydda dem mot varg. Men detta kan i sig vara farligt och leda till skador på bland annat andra hundar, enligt Nilsson. Hunden kan dessutom i värsta fall fastna i ett gryt eller liknande.
För den som promenerar i skogen med sällskapshund i koppel är sannolikheten låg för att träffa på varg och det finns, enligt Anders Nilsson, ingen anledning att vara orolig.
För den som promenerar i skogen med sällskapshund i koppel finns ingen anledning till oro, enligt Anders Nilsson. Sannolikheten för att träffa på varg är låg. Att hunden är kopplad under promenaden minskar dessutom risken för en incident.
– Det finns fall där varg uppträtt oskyggt mot människor med hund, men inga attacker har skett. Vargen har i dessa fall varit väldigt fokuserad på hunden och det har upplevts som obehagligt, förstås, säger Nilsson.
Vad gör man om man möter varg när man promenerar med sin hund?
– Man bör hålla hunden tätt intill sig, tjoa, kasta pinnar eller grus mot vargen och ta sig därifrån, är mitt råd.
Vargar har, enligt Anders Nilsson, bra självförtroende och kontroll. De undviker kontakt med människan men kan finnas i närheten ändå, utan att vi märker det.
– Det händer att hundar eller katter som släpps ut ensamma i anslutning till bostadshuset blir dödade, säger Anders Nilsson.
Han har själv deltagit i skyddsjakt på varg och upplevde hur vargen, trots att den var skygg, ändå hade koll på jägarna och fanns alldeles nära i skogen.
Varning för obehagliga bilder.
Denna älgkalv, som hittades utanför Åkers styckebruk, hade blivit attackerad av varg och fått mulen söndertrasad. Kalven hade levt med skadan i tre-fyra dagar, enligt Anders Nilsson.
Älgkalven hade fått en allvarlig infektion av vargbettet. Luftstrupen, som syns till vänster, ska normalt vara vit, men var gulfärgad, vilket tyder på infektion. "Det luktade väldigt illa", säger Anders Nilsson.
Det som ofta väcker ont blod och upprördhet hos en del människor och djurägare är när vargen attackerar exempelvis en flock får och lämnar dem söndertrasade och bitna utan att ha ätit upp dem.
– Vi jägare har ju som mål att djuret ska dö snabbt. Vi vill inte orsaka stress eller onödigt lidande när vi jagar. Nästan alla människor tycker att lidande djur är plågsamt att se, säger Anders Nilsson och visar bilder på en älgkalv som han själv fotograferat.
Kalven hade blivit attackerad av varg och fått mulen fullkomligt söndertrasad. Djuret hade sedan levt i ytterligare tre-fyra dagar utan att kunna äta eller dricka och hade drabbats av svåra infektioner.
– Här kan älgkon ha försvarat sin kalv i samband med att den blev angripen. Älgen kan sparka ihjäl en varg i värsta fall, säger Anders Nilsson.
Om en varg dödat flera får i en hage och inte ätit av bytet, kan man säga att de dödar för "nöjes" skull i så fall?
– Nej, det handlar ju snarare om deras instinkter, de dödar inte för nöjes skull. Fåren springer runt i hage och kommer inte undan och det triggar vargens jaktinstinkt. Får de vara ifred kan de dessutom komma tillbaka och äta sig mätta senare, säger Anders Nilsson.
En vuxen varghane som ylar.
Anders Nilsson har varit jaktledare vid flera skyddsjakter på varg, bland annat när länsstyrelsen beslutade att de konstaterade hybriderna mellan varg och hund, som fanns i trakterna runt Bie, skulle avlivas år 2017. Då var tonläget i debatten rejält uppskruvat och det fanns en hotbild mot de jägare som skulle verkställa skyddsjakten.
– Det var väldigt otrevlig stämning, säger Anders Nilsson.
När det kommer till licensjakt på varg, så görs det för att reglera stammen, precis som allt annat vilt, enligt Anders Nilsson. Det är ett myndighetsbeslut som tas, exempelvis som när det tas beslut om antalet älgar som får skjutas under älgjakten.
– Vi jägare hjälper till att reglera viltstammen genom licensjakten, säger Anders Nilsson som säger att licensjakt också är det enda hjälpmedlet som myndigheterna har för att sprida ut vargstammen i landet.
Det är i dag inte många förunnat att få se en vild varg, kommer det bli vanligare i framtiden?
– Vi kommer inte att ha fler vargar än vi har i dag. Men ju mer söderut vargen flyttar i landet, desto folktätare är områdena. Observationerna kommer att öka, tror jag. Jag såg så sent som för någon vecka sedan tre vargar från fönstret på tåget i trakterna kring Gnesta/Björnlunda, säger Anders Nilsson.