Kvinno- och tjejjouren Miranda har tidigare haft svårt att få kontakt med utsatta i Vingåker. Deras samarbete med kommunen har vänt trenden.
När BRÅ, Brottsförebyggande rådet, i Vingåker sammanträdde den 19 oktober presenterade socialtjänstens Individ- och familjeomsorg att antalet aktualiseringar kopplat till våld i nära relation ökat med 347 procent de senaste åtta åren.
Emelie Trolin, verksamhetsansvarig på Kvinno- och tjejjouren Miranda, rapporterar att antalet stödsökande hos dem speglar den bild som återges av socialtjänsten.
– Majoriteten av stödsökande kvinnor kommer främst via socialtjänsten, säger hon och lägger till:
– Historiskt sett har vi haft svårt att nå fram till kvinnor i Vingåker, så samarbetet med kommunen är väldigt värdefullt.
Trots en omfattande ökning av antalet fall, som kommer socialtjänsten och Miranda till känna, är Emelie Trolin frustrerad.
– Jag tycker fortfarande att det går för långsamt. Mäns våld mot kvinnor är en grov brottslighet som tyvärr ofta glöms bort. Mörkertalet är stort, säger hon.
Annica Pettersson är chef för Individ- och familjeomsorgen, som är en del av socialtjänsten i Vingåkers kommun. Ökningen av antalet fall bedöms inte som alarmerande utan snarare som ett bevis på att mörkertalet sjunkit.
– Vi ser det som ett tecken på att sättet vi jobbar på, funkar i Vingåker, säger hon.
Gällande relationsvåld inkommer fallen till socialtjänsten via orosanmälningar men också via personer som söker stöd själva. Bilden är densamma som i resten av landet - majoriteten av de drabbades är kvinnor och barn.
– Jag tycker det är viktigt att avdramatisera mötet med socialtjänsten. Vi är en myndighet som i tidigt skede kan ge stöd och hjälp, men det går också att få hjälp när det känns som mest hopplöst, påtalar Annica Pettersson.
Begreppet våld innefattar mycket. Att få saker sönderslagna, att motta hotfulla meddelanden och att tvingas till sex är olika typer av våldshandlingar.
När Kvinno- och tjejjouren Miranda talar om våld brukar de vanligen dela in våldet i fyra olika kategorier - fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Det psykiska våldet är oftast den typ av våld, som utsatta menar är det som lämnar störst ärr, medan det fysiska våldet är det som ofta dyker upp i tanken när man talar om relationsvåld.
– Det psykiska våldet skadar oerhört, men är svårt att bevisa. Ett blåmärke är så påtagligt. När vi möter utsatta är det vanligt att de inte helt kan sätta ord på det som de varit med om, berättar Ioana Jaja, som arbetar som socialsekreterare gentemot vuxna i Vingåkers kommun.
När stödsökande vittnar om våld där barn finns med i bilden måste socialtjänsten enligt lag starta en utredning.
– Vi är skyldiga att skydda barn. Vi lyssnar in och barnets upplevelse står i centrum, förklarar Annica Pettersson.
Många våldsutsatta vittnar om att deras förövare använder socialtjänsten som slagträ för att skrämmas. Att eventuella barn kommer att omhändertas, om de skulle söka hjälp, är ett vanligt hot.
Våldsutsatta vittnar om att förövare använder socialtjänsten för att skrämmas och att hot om att deras barn kommer att omhändertas är vanligt. Annica Pettersson, chef för Individ- och familjeomsorgen i Vingåker vill dementera detta. "Det är inte vanligt att barn omhändertas. Det krävs väldigt mycket för det. Att man söker hjälp är bara positivt", säger hon.
– Det är inte vanligt att barn omhändertas. Det krävs väldigt mycket för det. Att man söker hjälp är bara positivt, påpekar Annica Pettersson.
Att Vingåker lyckats lyfta fram antalet fall av relationsvåld i ljuset tror de beror på en kombination av faktorer. Dels att samhället i stort uppmärksammar problemet och dels att organisationen i kommunen är effektiv.
– Vi har bra kompetens. Vi förstår våld och dess konsekvenser. Jag arbetade tidigare i en större kommun och det är stor skillnad här. Vi når fram, säger socialsekreteraren Ioana Jaja och fortsätter:
– Vi har en bra samverkan och kortare beslutsvägar.