På skrivbordet på Stefan Bohlins kontor ligger ett papper. Där står fakta om en nyanländ elev som ska börja i en av Slottsskolans förskoleklasser. Snart ska Stefan och en skolsköterska göra ett hembesök hos barnet och dess föräldrar.
– Det handlar om en gest, att hälsa dem välkomna till Sverige och Vingåker. Jag berättar vad som väntar och har med en inbjudan till ett introduktionssamtal med barnets blivande klasslärare. Det handlar även om att berätta för föräldrarna om hur vi ser på uppfostran, vad som är lagligt och inte. Det kan skilja mycket beroende på skolbakgrund, säger Stefan Bohlin.
Ett av syftena är att kontrollera barnens hälsostatus.
– Tanken är att åka hem till barnen för att försäkra oss om deras hälsostatus, så vi inte släpper in några sjukdomar i skolan. Det handlar bland annat om vaccinationsstatusen för TBC, fortsätter Bohlin.
– Det är bättre att förekomma än att förekommas, speciellt om barnen kommer från ett riskområde. Men det är ovanligt att det behövs någon åtgärd. Det är i något enstaka fall som vi slussat en familj vidare till läkare.
Sävstaskolan har en 20-årig tradition av att ta emot många elever som är nyinflyttade i Sverige. På 90-talet kom exempelvis många barn från Balkan. Av dagens 350 elever har cirka 130 utländsk bakgrund.
– Personalen är jätteduktig. Vi kan ge handledning på de flesta av de större språken, som arabiska, somaliska, dari, romani och serbiska.
Vad skulle ni kunna göra bättre?
– Allt. Det går alltid att bli bättre. Framför allt skulle vi behöva ge bättre handledning på just modersmål och ha mer resurser till det. Där kan vi skärpa upp oss.
Bohlin berättar om den lag som införs 1 januari, som kräver en bättre kartläggning av nytillkomna elevers kunskaper.
– Det blir krav på att vi ska göra en kartläggning av elevernas erfarenheter och förutsättningar inom två månader efter att de tagits emot av skolväsendet.