Det var år 1981 som Lilly Gardeby tillsammans med sin man bosatte sig på en gård mellan Vingåker och Högsjö och började samla en grupp människor omkring sig. Det blev upphovet till sekten World Light Center.
Vi har talat med, och sökt upp personer som var med i gruppen, men de har inte velat bli intervjuade.
Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut med lång vana att behandla patienter som varit engagerade i sekteristiska sammanhang. Hon kan av sekretesskäl inte säga vilka hon haft i behandling, men utanför sin terapeutiska verksamhet har hon haft kontakt med flera tidigare medlemmar i World Light Center.
Hon menar att det är vanligt att man efteråt känner skam för att man hamnat i ett sekteristiskt sammanhang.
– Ofta förstår man inte hur man kunde gå med, fast man egentligen inte ville, förklarar hon.
Sekter definieras ofta som destruktiva rörelser där man manipulerar, utnyttjar och utövar kontroll över andra människor.
I Claes Svahns bok "Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen" beskrivs Lilly Gardeby som en av Sveriges märkligaste och mest manipulativa sektledare. Hon kallade sig själv för Mor Lilly och sade sig kunna hela människor.
När människor kom med i sekten krävde hon att de skulle ändra hela sina liv, sälja sina ägodelar och skänka pengarna till sekten. Hon hittade också på nya namn till medlemmarna. Barnen fick bibliska förnamn, och alla fick efternamn med associationer till ljus.
Hon bestämde vilka medlemmarna fick umgås med och försökte kontrollera deras tankar, skriver Svahn.
Göran Hallberg, präst i Österåker, säger om tiden då sekten kom till Vingåker att det var när ondskan kom till byn.
Han hade kontakt med Lilly Gardeby och besökte också sekten vid några tillfällen. Han minns särskilt ett bröllop dit han blev inbjuden.
– Mamma Lilly hade en blå klänning och ett guldband i håret. Och alla barnen i sekten sjöng, och hade likadana klänningar som hon, och guldband i håret. Som om de varit hennes barn och inte föräldrarnas, minns han.
Han minns att han kände sig kluven inför upplevelsen.
– Det fanns ju en glädje över de här människorna som hade hittat varandra. Och barnen sjöng så fantastiskt. Men de kändes väldigt lågmälda och kuvade. Det var väldigt påtagligt och ganska otäckt, berättar han.
Vid ett annat tillfälle deltog han vid en gudstjänstliknande sammankomst med sekten på gården utanför Högsjö.
– Just det här var en mer inbjudande gudstjänst för att värva människor. Det var kramar och stora gester, och ljus och rökelse för att skapa stämning. Och i det här andliga rummet hade de symboler från olika religioner, beskriver han.
Han är mest bekymrad för hur barnen måste ha haft det inom sekten.
– Det var en väldigt auktoritär styrning, och klädedräkten under det där bröllopet var ju ett uttryck för det, säger han.
Han minns även att Mor Lilly behandlade maken mycket strängt.
– Om det han sa inte passade, så fick han en åthutning. Det var chockerande hur hon betedde sig.
Här beskriver vi ju en människa som är död och som också saknar anhöriga som kan försvara henne. Kan du hitta något försonande att säga om henne?
– När det gäller att värdera människor, så har jag lämnat det till Gud. Men resurser hade hon ju på många sätt. Och det finns ju en djup tragik kring henne. Ett sorgligt människoöde som slutade i total ensamhet.