Det säger nämndens ordförande, Ing-Mari Frössevi (C), om den oväntat höga minussiffran för 2020.
– Vi ska ha en budget i balans. Just nu ser det inte ut så alls. Varför? Det är den stora frågan.
Nämnden förväntar sig ett svar till den 10 mars. Då ska barn- och utbildningsförvaltningen även komma tillbaka med åtgärdsförslag.
– Det jobbas intensivt med det nu, säger Frössevi.
Den uppkomna situationen påminner om 2019. Nämnden gick in i det året med sju miljoner i underskott. Till 2020 hade besparingar motsvarande halva underskottet gjorts.
Härom dagen fick nämnden så facit för 2020: en negativ avvikelse med nästan tolv miljoner kronor. 5,4 miljoner är ökade kostnader för särskolan och gymnasiet.
– Det kan vi inte göra något åt, det är bara att betala. Det har vi fått mer pengar för i årets budget.
Alla verksamheter utom förskolan gick i fjol med underskott.
– Till nästa nämnd ska vi få veta i detalj vilka som inte gjort läxan och varför.
Till viss del beror underskottet på corona. Pandemin har i kronor räknat kostat förvaltningen cirka tre miljoner. Flera oförutsedda kostnader framhålls.
Utgifterna för sjuklöner och vikarier har varit högre till följd av att personal varit mer sjuk och uppmanats att stanna hemma vid symptom.
Övergången till distansundervisning på Slottsskolan 7–9 har krävt både it-inköp och extra personal.
– Inför omställningen tog skolan föredömligt kontakt med alla vårdnadshavare för att se vilka elever som bedömdes klara distansundervisning. Ett 50-tal blev kvar i skolan. Det har inte gått att lösa utan extra personal.
Kostnaden för hygienartiklar har ökat. Även skolskjutsen av särskoleelever har blivit dyrare på grund av smittskyddsinsatser.
I ett läge där förvaltningen inte får full täckning för ökade löner och hyror, måste nu ett kraftfullt arbete göras, säger Frössevi.
Nämnden kan i sammanhanget tillgodoräkna sig knappt en miljon i statligt stöd. Det är Vingåkers del av miljarden som ska kompensera skolan för pandemins konsekvenser. Vilka hål bidraget ska stoppas i är ännu oklart.
– Ett faktiskt ekonomiskt resultat är lätt att få fram. Svaren på frågan Varför? är svårare, men direkt avgörande för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. Jag håller med om Skolinspektionens kritik mot våra brister i fråga om analys. Där måste vi bli mycket bättre, säger Frössevi.