I dag kan Allan Ingster njuta av livet igen, tack vare att han fick en ny njure.
Han är 68 år gammal och har nyligen slutat arbeta efter många år som enhetschef inom äldreomsorgen i Katrineholms kommun.
– I sommar är första sommaren som jag inte har jobbat. Det var skönt, säger han.
Redan som 25-åring fick han den kroniska tarmsjukdomen Crohns.
– Jag har ätit mycket mediciner genom åren. Jag antar att det var därför njurarna säckade ihop, berättar Allan Ingster.
För tio år sedan började kroppen säga ifrån.
– Jag började bli sämre. Mådde dåligt, var trött, orkade ingenting. Det var ganska jobbigt att jobba.
Till slut fungerade inte njurarna längre och det blev nödvändigt med dialys.
– Det är en ganska jobbig och lång resa att åka till Eskilstuna tre dagar i veckan, och det kan bli en extra sväng och inte raka vägen.
Allan Ingster jobbade de andra två dagarna i veckan.
– Det var skönt att man hade kollegor som tyckte att de hade användning för en.
Många får vänta länge på att få en njure. För Allan Ingster var det så att hans bror erbjöd sig.
– Han bara sa 'jag har ju två'. Jag behövde ett halvårs betänketid.
Det är en stor gåva att få ett organ, framhåller Allan Ingster. Han tänkte på att brodern har barn, och att han själv kan behöva sina njurar. Men hans eget tillstånd kändes allt svårare.
– Jag tyckte det var så jobbigt på alla sätt. Deppigt.
För sju år sedan genomfördes transplantationen.
Om sina egna tankar kring organdonation säger han:
– För mig har det varit och är en självklarhet att ge. Eftersom man alltid är beroende av sin nästa är det självklart att dela med sig, antingen i livet eller i livets slut.
Den årliga Donationsveckan tycker han är ett utmärkt sätt att uppmärksamma möjligheten att donera organ. Han vill uppmana arbetsledare att ordna föreläsningar på arbetsplatsen.