Zlatan Djuderija upptäckte vandringsutmaningen genom Youtube för två år sedan. Han såg en video på någon som försökte genomföra vandringen, där personen i fråga dock inte orkade fullfölja det hela. Där och då såddes det ett frö i hans huvud; han skulle ta sig an utmaningen.
– Jag ville göra det för att testa mig själv, för att se hur mycket jag psykiskt orkar med.
Nu i lördags blev vandringen av. Zlatan Djuderijas ursprungliga plan var att bestiga Kebnekaise tillsammans med sina tre vänner. Efter ett oväntat avhopp beslöt sig vännerna för att inte åka upp till berget i norr. I stället tänkte de gå runt sjön Tisnaren.
– Plötsligt hade jag en möjlighet att prova på 100 000 steg-utmaningen som jag gått och tänkt på länge.
De två vännerna tyckte det lät som en bra idé och nappade på kroken. Den långa vandringen började vid Zlatan Djuderijas bostad i Vingåker. Den första sträckan, som inleddes vid 04 på lördagsmorgonen, gick Zlatan Djuderija ensam.
– Mina vänner hade tagit bil till Lyttersta och anslöt där. På vägen till Lyttersta träffade jag på folk jag känner. Många blev nyfikna och stannade för att fråga vad jag höll på med. En av alla de kompisar som stannade blev orolig och trodde att jag blivit galen, efter lite förklaring förstod han att så inte var fallet.
Från Lyttersta bar det iväg till Forsa och vid Forsa-korset valde vännerna att ta höger. Därifrån passerade de Tisnarebaden och Tisnarbro, förbi Hävla, sedan till Byle och in i Sunda på en grusväg. Därifrån gick de tillbaka till Lyttersta. Här bröt Zlatan Djuderijas två vänner, som vid det här laget var uppe i cirka 70 000 steg. Zlatan Djuderija valde att fortsätta, fast bestämd att klara utmaningen.
Från Lyttersta gick han hemåt igen, men inte för att avsluta. Han hade nämligen stött på ett stort problem, extrem smärta och svullnad i fötterna. De nya skor han hade köpt bara dagar innan utmaningen hade han inte haft tid att gå in. Väl hemma gjorde han ett något oväntat skobyte.
– I efterhand var det ett väldigt dumt misstag att inte gå in skorna, mina fötter gjorde så ont och var så svullna. Jag bytte därför till tofflor och gick faktiskt de sista 15 000 stegen i dem.
Zlatan Djuderija berättar att han inte hade lagt ned tid på förberedelser inför utmaningen. I packningen hade han i matväg endast med sig bananer, gifflar och vatten, vilket var det enda han åt under den 19 timmar långa vandringen. Även fyra par strumpor och skavsårsplåster fanns med.
Det var ingen lätt match att vinna mot stegräknaren. Målgången blev ett faktum vid 23-tiden. Då hade Zlatan Djuderija gått runt åtta mil totalt. Det han fascinerades mest över var känslorna och hur de svängde så mycket. Han kände sig både lyrisk och totalt uppgiven. Även fast han precis utsatt kroppen för enorm påfrestning tänker han redan på nya utmaningar. När tofflor kommer på tal frågar han med ett leende på läpparna:
– Tror du att det är möjligt att bestiga Kebnekaise i tofflor?