Snickarglädjen var ofta generöst tilltagen och i lite snobbigare kretsar, kostade man på sig ett litet torn i något hörn. Tomtmark fanns det gott om och trädgårdarna var ofta stora och välväxta.
Ett av dessa vackra hus som är borta sedan 1950-talet är det som i folkmun kallats Maunsbachska villan. Villan stod klar 1902 och adressen var då Landsvägsgatan. Omkring 1930 fanns en namnberedningskommitté i Katrineholm, som hade till uppgift att dels hitta namn på nya gator i den expanderande staden och men även lämpliga och mer urbana namn på de gator som redan fanns. Landsvägsgatan ansåg man vara ett alltför lantligt namn på ett stadsstråk. Det nya och enligt kommittén lämpligare namnet blev Vasavägen. Maunsbachska villan fick därmed som ny adress Vasavägen 16.
Det var rörläggaren Per Larsson som lät uppföra huset. Redan efter några år sålde han dock huset till direktören Gustav Robert Grönkvist, ägare och upphovsman till Grönkvists Mekaniska Verkstäder som 1915 uppgick i SKF. Grönkvist i sin tur sålde till kamrer Arvid Maunbach, vars son medicinalrådet Alfred Bernhard hade tandläkarpraktik i huset.
För att återgå till den förste ägaren Per Larsson, var han en av sönerna till hemmansägaren och pumpkonstruktören Lars Ersson, Vingåker (Pump-Lasse). Det var han som startade och drev den allra första rörläggningsfirman i Katrineholm, P. Larssons Pumpmakeri. En duktig medarbetare och senare verkmästare vid namn E. G. Andersson (Motor-Anders) experimenterade framgångsrikt med en fotogenmotor som med tiden skulle bli den bekanta Sandbäckenmotorn. Per Larsson var med på att finansiera tillverkningen. Fabriken där tillverkningen skulle ske var tänkt att ligga på en tomt i nuvarande Stadsparken. Tomten var inköpt och grunden, i alla fall delvis lagd.
Nu bar det sig inte bättre än att Per Larsson insjuknade så svårt i magsår, att hans planer för Sandbäckenmotorn måste läggas om. Tillverkningen startade dock ändå flera år senare, men på annan plats och denna gång med grosshandlaren August Kullberg som finansiär.
Per Larsson hämtade sig dock från magsåret och flyttade till Österåker, där han arrenderade Skogens handel av baron på Skenäs. Han började sedan en framgångsrik karriär som fastighetsmäklare i Eskilstuna och senare Örebro, där han slutade sin jordevandring 1936.
Då Per Larsson tvingades överge sin rörläggningsfirma, flyttade brodern Erik från Vingåker till Katrineholm och fortsatte driften.
Huset Per Larsson lät uppföra, alltså Vasavägen 16 och grannhuset nummer 14, fick i mitten av 1950-talet upplåta stora delar av sina tomter till nämndhuset, som var tänkt att rymma större delen av den kommunala förvaltningen. Det förslog som vi senare fått erfara inte långt, men än i dag huserar stora delar av kommunledningsförvaltningen i huset som under många år inhyste både polisstation och sjukkassa m.m.
Maunsbachska villan fanns kvar ytterligare en tid efter att nämndhuset stod klart, men då med ett mer instängt läge mellan nämndhuset och Gröna Kulle.