– Vi skiljer oss från rätt många andra i branschen i och med att vi jobbar så väldigt brett inom VS-segmentet. Vi gör ju alltifrån enkla servicejobb till stora entreprenader. Vi har till exempel varit med på ombyggnationen av Karsuddens sjukhus, säger Mikael Mählqvist.
Mählqvist Rör har både företagskunder och privatkunder.
– Vi har alltid ställt upp för kunderna. Det har följt med oss hela vägen från den tiden då farsan höll på, säger vd Gunnar Mählqvist.
Företaget sysslar bland annat med brunnar, värmepumpar och avloppsanläggningar. Företaget ingår i VVS-installationskedjan Comfort som ägs av medlemsföretagen.
– Vi har ju nästan haft en uppgång under coronapandemin på grund av att folk går hemma och funderar på att göra om badrummet eller byta värmesystem. Vi har haft väldigt bra med jobb medan andra branscher varit väldigt hårt drabbade, säger Mikael.
Han tror att företaget även skulle klara sig bra vid en vanlig lågkonjunktur tack vare att det har flera ben att stå på.
– Folk kanske slutar renovera badrum när det blir lågkonjunktur, men det rullar hela tiden in jobb med avloppsanläggningar. Där blir det ingen lågkonjunktur på det sättet.
Företaget har idag 43 anställda. Majoriteten arbetar i Vingåker där företaget har huvudkontor, butik och lager på Hantverksgatan 25. Mählqvist Rör AB har även filialer med butiker, projektledare, arbetsledare och montörer på Vassmogatan i Katrineholm och Kungsvägen i Flen.
– Många större företag håller kanske bara på med entreprenader. Vi har ju satsat på servicesidan och har butiker på alla tre ställen. Vi har en väldigt stor organisation när det gäller service av värmepumpar med otroligt många serviceavtal, säger Gunnar Mählqvist.
Mikael tycker att det är roligt att Mählqvist Rör har många anställda som har jobbat länge på företaget.
– Vi har ju väldigt många som har jobbat över 25 år. Det är väldigt roligt och hedrande att vi har en sån bra sammanhållning och kultur att folk vill vara kvar
Många uppdrag handlar om att byta värmepumpar åt villaägare.
– Nu börjar det bli dags att byta för de första som satte in värmepumpar i början av 2 000-talet, säger Mikael.
Det har även blivit vanligare med uppkopplade prylar som till exempel tvättmaskiner och kylskåp som kan styras med mobilen. Många uppdrag handlar om att åtgärda enskilda avlopp. Orsaken är enligt Mikael att kommunerna är aktiva med att inspektera om anläggningarna uppfyller miljökraven och renar vattnet tillräckligt bra.
– Vi har mycket enskilda avlopp i den här regionen.
När det gäller badrumstrender är färgen svart populär vid renoveringar.
– Nu ska det vara mycket svarta blandare även om jag inte tror att trenderna är lika starka här som i storstadsregionerna. Folk är nog lite försiktigare här med att göra såna här extrema designval i badrum för att man vill kunna sälja huset till vem som helst när det ska ut på marknaden, säger Mikael.
Framtidsplanerna handlar om att stärka företagets marknadsposition i KFV-regionen.
– Framtidsvisionen är att stärka upp på hemmamarknaden och kanske öka med några montörer framöver. Vi har inga planer på expandera geografiskt. Sedan tar vi alltid jobb i kringorterna. Det måste vi göra för att hålla sysselsättningen.
De flesta av företagets montörer har börjat på företaget direkt efter att ha gått en vvs-utbildning på gymnasiet.
– Det kommer alltid lite guldkorn och det är de man försöker snappa upp. De som har intresse för att skruva och den sociala kompetensen att kunna prata och förklara för kunderna.
Företaget startades 1943 av Artur Mählqvist som åkte runt på landsbygden med motorcykel och verktygslåda och försökte få uppdrag. Ett av de första större uppdragen handlade om rörarbeten på Kjesäters slott som under andra världskriget var flyktingförläggning för norska krigsflyktingar. Kjesäter är fortfarande en viktig kund.
Några år efter krigsslutet tog det fart med oljepannor vilket blev inledningen på en lång period av mycket arbete för det växande företaget. Under 1970-talet hade företaget under en kort period över 100 anställda. 1987 lämnade Artur över ledarskapet till sonen Gunnar Mählqvist. Gunnars bror Lennart har arbetat som platschef i Katrineholm. Gunnars son Mikael blev 2012 majoritetsägare i företaget.
– Det är många gamla fina familjeföretaget som säljs vidare till större organisationer för att det inte finns någon som vill ta över och jag sa också när jag var barn att jag kommer aldrig att börja jobba på företaget. Sedan blev det att man sommarjobbade och var med och inventerade lager och gjorde andra grejer. Man började hjälpa till och blev mer och mer involverad, säger Mikael och fortsätter:
– Nu har man kommit i det läget att jag frågar pappa om vissa saker och han frågar mig om vissa saker, till exempel sånt som handlar om dagens teknikgrejer. Vi tar hjälp av varandra och på det stora hela har det funkat väldigt bra att jobba ihop. Sedan är det ett stort kliv att axla rollen att ta över ett 78 år gammalt företag.