Vingåkers kommun blev årets raket i Svenskt näringslivs rankning av det lokala företagsklimatet, men gjorde ett bottenresultat på punkten kommunala upphandlingar.
Lokala företagare upplever inte att de är med på tåget, när kommunen handlar upp varor och tjänster. Av de 90 Vingåkersföretag som svarade på undersökningen hade bara 8 procenthaft kontakt med kommunen angående upphandlingar. Rikssnittet ligger på 20 procent.
– Det är ett kvitto på att vi från kommunens sida inte har haft en god dialog och det vill vi ändra på. Kommunen är en jättestor och viktig kund för våra företagare och i en så liten kommun som Vingåker har vi alla förutsättningar för att bli bäst i klassen på lokala upphandlingar, säger Susanna Oom Samuelson.
Missnöjet över hur kommunens upphandlingar genomförs blir även tydligt under hennes företagsbesök.
– Det är en väldigt infekterad fråga som ofta dyker upp. Det räcker med att man som företagare blivit bränd vid ett upphandlingstillfälle, för att det ska skava länge, säger Susanna Oom Samuelson, som liknar upphandlingsfrågan vid en Finlandsfärja som ska vändas.
Hon betonar vikten av att hela kommunkoncernen, inklusive Vingåkershem och Vingåkers kommunfastigheter, har en gemensam målbild för att manövern ska lyckas.
– Alla måste stå bakom det för att det ska gå. Det räcker med att någon i organisationen inte sköter målsättningen för att det ska framstå som hela kommunen gör fel.
I våras tog ett första steg då lokala byggföretag bjöds in inför upphandlingen av ett ramavtal gällande byggservice för kommunägda fastigheter. Under en förmiddag fick företagarna en snabbkurs av Josefin Frank, kommunens upphandlingskoordinator, i bland annat hur man skriver ett anbud.
– Har vi en upphandling ska de lokala företag som berörs bjudas in. Nu har vi till exempel ett snöröjningsavtal i pipeline. Jag kan inte styra vem som vinner, men jag kan se till att våra lokala spelare får rätt förutsättningar för att vara med på lika villkor, säger Susanna Oom Samuelson.
Via direktupphandling handlar redan kommunen exempelvis arbetskläder och lokalproducerad mat, men Oom Samuelson vill att även större inkomstbringande avtal ska landas lokalt.
– Vi sitter fast i många långa avtal och det är först när de löper ut som vi kan göra något. Därför måste vi ha ett årshjul så vi vet när det närmar sig och kan förbereda våra lokala företagare i god tid.