Psykisk ohälsa bland barn och unga är vanligare i Sörmland är än på många andra platser i Sverige.
Men det vill Kulturskolan ändra på.
Det treåriga projektet "Kulturskola och psykisk hälsa" sker i samarbete mellan nio kulturskolor i region Sörmland samt region Västerbotten och Norrbotten. Arbetet påbörjades i början av året och Tiina Rokka, dramapedagog på Kulturskolan i Vingåker är projektkoordinator.
– Jag är koordinator för alla nio kulturskolor här i Sörmland. Så de träffar jag en gång i månaden för att presentera hur långt vi har kommit. Men jag har även kontakt med projektkoordinatorerna i Västerbotten och Norrbotten eftersom hela det här projektet är uppdelat på lite olika nivåer.
Vad innebär projektet "Kulturskola och psykisk hälsa" mer konkret?
– Det handlar om att främja psykisk hälsa. Kulturskolan är kulturaktörer, vi är ju inte terapeuter. Jag har jobbat ganska många år i Kulturskolan och har mött många barn som drar sig till våra grupper. Det är många som har behov av olika slag. Så det här är ett försök att ta till vara på den kompetens vi redan har, samtidigt som vi i personalen också får möjlighet till vidareutbildning och bredda vår kompetens ytterligare.
– Sen handlar det också om att pröva metoder, dela med oss och sprida information till varandra, fortsätter Tiina Rokka.
Mycket av arbetet sker i nära samarbete med Elevhälsan i de olika kommunerna.
Varför just Kulturskolan i Vingåker valts ut som projektledare har bland annat att göra med ett annat projekt, "Dream Camp" – ett populärt höstlovsläger som skolan startade för fyra år sedan och där högstadieelever får möjlighet att ingå i en gemenskap, ta del av föreläsningar och delta i aktiviteter för att stärka självkänslan.
Den givna frågan är naturligtvis: Hur kan kulturaktiviteter ha positiv inverkan på psykiska hälsa?
– Det är en fråga som blir så självklar eftersom jag jobbar i den här miljön. Man ser glädjen och jag tror att musik och kultur triggar en kreativitet som i sig skapar ett välmående, spekulerar Tiina Rokka.
Enligt henne går det att likställa gemenskapen inom en kör eller dramagrupp med hur det fungerar i ett idrottslag.
– Ett fotbollslag som vinner, vilken känsla! En grupp av unga som gör ett framträdande, som får applåder och man känner att det gick bra, det är samma sak.