– Det kommer nog att bli svårt att sova i några nätter framöver, sa kommunstyrelsens ordförande Charlotte Prennfors (M) och fick medhåll av allianskollegan Robert Davidsson (C) efter dragningen.
Oppositionsrådet Robert Skoglund (S) konstaterade att det som redovisats i mångt och mycket rör sig om saker som man redan vet.
Katrineholms-Kuriren har tidigare berättat om de två konsulterna som handlats upp för en kostnad på 300 000 kronor för att genomlysa Vingåkers ekonomi. Syftet är att se över vad som skulle behöva göras för att komma till rätta med det stora underskottet och att få budgeten i balans, men även se hur Vingåker står sig mot andra jämförbara kommuner.
Och det var en dyster bild som Berggren och Johansson målade upp, även om själva slutrapporten ännu inte är klar.
Kommunen befinner sig i en mycket svår ekonomisk situation med bristande kostnadseffektivitet. Det ekonomiska resultatet har försämrats kraftigt de senaste åren och kommunen ligger i botten när man jämför med det resultat som andra kommuner presterat.
– Kommunen har mycket svag soliditet, nära noll, och har stora skulder. Nämnder har haft stora underskott i flera år. Det ser inte så bra ut, sa Henrik Berggren.
Den största anmärkningen för kommunens del är avsaknaden av ett resursfördelningssystem, där man anpassar den ekonomiska kostymen utifrån befolkningsunderlaget, något som många andra kommuner gör. Man ser att befolkningen i Vingåkers kommun blir äldre och att det blir färre barn i skolorna.
Trots att Vingåkersborna betalar Sörmlands högsta kommunalskatt så är ändå kommunens kostnader betydligt högre än andra jämförbara kommuner, enligt konsulterna. Exempelvis är grundskolan 18 procent dyrare i Vingåker än genomsnittet och kostnaden för individ- och familjeomsorg 24 procent högre.
När det gäller exempelvis grundskolan har man inte gjort någon anpassning till att det numera är färre elever i verksamheten.
Även inom andra områden har Vingåker högre kostnader än jämförbara kommuner. Det gäller exempelvis kultur, med bland annat bibliotek, infrastruktur och skydd samt vuxenutbildning.
Konsulterna avslutade med en sammanfattning och ett medskick till den kommande politiska budgetprocessen, som nu måste ta vid för att få ekonomin i balans. Man konstaterar att nämndernas budgetar varit för svaga och har haft orealistiska resultatkrav.
– Ni använder ett begrepp i nämnderna som okänt för oss, "ofördelade besparingar". Det är något som bidrar till svårigheter att hålla budget, sa Nicklas Johansson.
Duon menar att nu behövs närmast en bred diskussion i en lika bred krets om hur man ska få kommunens ekonomi i balans. Sedan måste en resursfördelningsmodell som beskriver behovet snarast införas. Budgeten måste vara realistisk och följas upp mycket hårdare. Kommunstyrelsen måste också ta ett starkare grepp över nämndernas budgetar.
Ett annat medskick var att prioritera. Politikerna måste snarast bestämma sig för vad som är viktigt och därefter börja göra anpassningar.
– Men det kan inte vänta. Det går alldeles för långsamt, sa Henrik Berggren och gav en känga till politiken kring den utredning som kommunfullmäktige beställt om besparingar som skulle kunna ge kraftfull effekt på resultatet. Den har nu redovisats men ännu har inget hänt utifrån det som föreslagits, konstaterar konsulterna.
Man efterlyste också ett starkare stöd och uppbackning från kommunstyrelsen till politiker i nämnderna. Ska man göra stora besparingar inom exempelvis grundskolan, kan det skapa stor oro bland personal, kommuninvånare och vårdnadshavare. Då behövs också ett starkt stöd från kommunstyrelsen som backar upp de fattade besluten.
Konsulternas slutrapport ska vara klar den 28 februari.