I kyrkan var granen fortfarande tänd och julkrubban stod kvar framme vid altaret. Prästen Maud Nimheim-Ottosson bar en röd stola, eftersom att röd är martyrernas färg och på annandagen handlar kyrkans gudstjänst om de kristna martyrerna.
Den här gången var det däremot någon helt annan som också stod i centrum. Sonya Wallentin kom till Västa Vingåkers kyrka 2009 som komminister, en slags prästtjänst, och blev kyrkoherde 2010. I dag skulle hon avtackas.
– Det känns bra på ett sätt men det är blandade känslor som alltid. Det är mycket glädje man har med sig, jag får tänka på det, säger hon.
Men det har inte varit en helt problemfri tid som kyrkoherde för Sonya Wallentin som nu har valt att sluta.
– Jag har varit sjukskriven i två år nu och under den tiden har jag gjort en otrolig resa i mig själv. Det kändes rätt att gå vidare med den resan, säger hon.
Det är Västra Vingåkers kyrkokör som bjuder på julsånger varvat med Maud Nimheim-Ottossons predikan och vackra psalmer. När kyrkklockorna har ringt stämmer bänkraderna in i psalm 113, Det är en ros utsprungen. Mot slutet avtackas Sonya Wallentin med en blomma men den riktiga avtackningen har redan varit. Maud Nimheim-Ottosson berättar att personalen och de förtroendevalda hade en stor fest där de avtackade kyrkoherden ordentligt.