I början av maj slutar tio av Vingåkers deltidsbrandmän som sagt upp sig i protest mot det nya kollektivavtalet RiB2017 för räddningstjänst i beredskap. Under arbetsutskottets möte i går presenterades ett förslag på hur bemanningen på sikt kan lösas.
Hittills har Vingåkersstyrkan vid stora larm bestått av en arbetsledare samt fyra brandmän. Går förslaget till organisationsförändring igenom blir bemanningen i stället 1+2. För att stärka upp till full styrka vid stort larm kommer i stället två heltidsbrandmän och en insatsledare att ansluta från Katrineholm. Det medför att den första styrkan inte kommer att kunna rökdyka förrän Katrineholmsstyrkan är på plats. Tiden för första enhet från Katrineholm att komma till Vingåker beräknas till mellan tio och 15 minuter.
För att täcka upp i Katrineholm i de fall två heltidare åker på stort larm i Vingåker föreslås en deltidsstyrka upprättas. En deltidsstyrka har tidigare funnits i Katrineholm, men den lades ner i januari 2010 av besparingsskäl.
Enligt förslaget blir effekterna av omfördelningen en robustare organisation över tid, ökad kvalitet på räddningsinsatserna och en ökad kompetens.
‒Det här gagnar VSR på lång sikt och vi är övertygade om att det här skulle stärka organisationen, säger Anette Lundin, nytillträdd förbundschef.
Arbetsmaterialet diskuterades redan i tisdags under ett samverkansmöte med fackliga representanter. Samtliga belades med sekretess och yppandeförbud fram till dagen efter direktionsmötet den 22 mars då politikerna ska fatta beslut om förslaget. Då handlingen är offentlig begärde Kuriren ut den inför arbetsutskottets möte under onsdagen. På torsdagsmorgonen hävdes beslutet om sekretess.
‒Vi ville ge politikerna en chans att diskutera det här innan det blev offentligt, säger räddningschefen Mattias Gårdholt.
I arbetsmaterialet anges att Vingåkersstyrkan hade 130 larm under 2016, i årsredovisningen anges 140 och i larmboken i Vingåker är siffran 162.
‒Det är 130 larm och 62 passningar där Vingåkersstyrkan stått i Baggetorp då Katrineholm varit ute på larm, förklarar Mattias Gårdholt.
Från ledningen och arbetsutskottet anser man inte att förslaget kan medföra att Vingåkers kommun blir mer sårbart vid olyckor och bränder.
‒Jag är inte alls orolig, utan tycker det känns tryggt. Det viktigaste är att säkerheten är lika god som i dag och vi ser inte att man tummar på den, säger Björn Andersson (M).
Handlingsprogrammet för VSR togs för tio år sedan och organisationen är dimensionerad för att klara ett larm åt gången. Sedan dess har larmfrekvensen ökat och även antalet dubbellarm.
Förslaget innehåller vare sig en riskanalys eller en ekonomisk kalkyl, men det bekymrar inte arbetsutskottets politiker.
‒Vi är eniga om att det är ett bra förslag och jag anser att vi är tillräckligt informerade. Vi tror att det kommer att hålla sig inom budgetens ram, säger vice ordförande Marie-Louise Karlsson (S).
Vilken betydelse har deltidarna som resurs inom VSR?
‒Det är människor som satsar sin fritid och vi är stolta över våra deltidare, säger Björn Andersson (M) och får medhåll av räddningschefen Mattias Gårdholt.
‒De är svensk räddningstjänsts ryggrad, säger han.
Förslaget, om det antas vid direktionsmötet, är tidsbegränsat fram till den 31 december 2017 och ambitionen är att lösningen blir permanent.