I hälften av kategorierna får Vingåker ett betyg över 3, som är gränsen för godkänt. Men i hälften är betyget långt ifrån godkänt och drar ner det totala betyget till 2,38.
Det är RFSL som i en kommunundersökning har kartlagt Sveriges kommuner och rankat dem utefter hur levnadsförutsättningarna är för HBTQ-personer. I undersökningen har RFSL mätt skillnaden genom yttre faktorer och delat in dem i sex olika områden: kommunens verksamhet, skolan, utbildningsinsatser, HBTQ-samhällets infrastruktur, utsatthet för hatbrott samt attityden till HTBQ-personer. I de tre förstnämnda är betyget mycket dåligt.
– Vi är precis i uppstarten när de gäller HBTQ-frågor. Vi jobbar hårt med certifiering inom socialnämnden men jag vet inte hur långt man har kommit i skolan, säger kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtsson (S).
Siffrorna är från 2014 och Anneli Bengtsson menar att arbetet med HBTQ-certifiering började 2015. Tanken är att börja med socialnämnden och att det sedan ska spridas i kommunen.
– Vi har en arbetsgivarpolicy där vi jobbar med tillgängligheten när det gäller könsaspekterna och mångfald.
Hon menar att det inte är bara gäller HBTQ-frågor utan att det finns allmänna regler för hur kommunen arbetar med tillgänglighetsfrågor.
– Det är många frågor vi behöver jobba med för att ha en likvärdig attityd. Sen förstår jag att RFSL inte är nöjda och det ska de inte vara heller. Det är deras huvudfrågor och de ska driva dem.
Trots ett totalbetyg som inte är godkänt har Vingåker ingen dålig placering. Kommunen hamnar på plats 136 av de 289 kommuner som deltog i undersökningen. Dessutom är betyget för arbete med utsatthet för hatbrott både godkänt och bra.
Anneli Bengtsson tror att de positiva resultaten bland annat beror på Vingåkers starka samarbete med polisen och Katrineholms kommun.
– Vi är som sagt en liten kommun men där känner jag mig trygg, där har vi koll på läget.
Katrineholm ligger på plats 76, med ett totalbetyg på 2,73. De är alltså inte heller godkända.