I Vingåker är det ett 50-tal personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS. De är fördelade på sju olika arbetsgrupper med olika inriktning. En del arbetar även hos externa aktörer.
I utegruppen arbetar bland andra Peter Oskarsson och Oskar Karlsson, från tvätten träffar vi Betol Eltigan och Johnny Gustafsson, och från matglädjegruppen kommer Annika Pettersson.
För dem var det ett dystert besked när den dagliga verksamheten stängdes ner på grund av coronasmittan.
– Det var fruktansvärt. Jag klättrade på väggen, säger Oskar.
– Katastrof, säger Betol.
Att verksamheten skulle hållas stängd i sju veckor kunde ingen av dem tro.
– Jag hade tröttnat redan efter en dag, säger Johnny.
Kraven på social distansering och inställda aktiviteter på kvällstid gjorde inte veckorna lättare för deltagarna. Annika kom dock på ett sätt att hålla sig sysselsatt.
– Jag virkade ett helt överkast, berättar hon.
Förra veckan fick funktionshinderenheten så klartecken att starta den dagliga verksamheten igen.
– Då började all personal arbeta igen. De fick till uppdrag att jobba med social distansering på varje enhet. En del grupper kunde sedan börja i förra veckan, och nu är alla igång igen som vanligt, säger Gunilla Pettersson, områdeschef för funktionshinder.
Gruppen som arbetar i tvätteriet får inte längre arbeta med den smutsiga tvätten, på grund av risken för smitta. I utegruppens buss har platserna glesats ut, liksom i Sävstagårdens matsal. Annars är det mesta sig likt.
För deltagarna är det nu en stor glädje att vara tillbaka i verksamheten som betyder så mycket.
– Äntligen! säger Betol, som saknat att skämta med de andra i tvätteriet.
– Det är allt! Jag gillar arbetsuppgifterna och trivs med arbetskamraterna, säger Johnny.
Oskar tycker det är skönt när tillvaron får lite struktur igen.
– Och man har folk att prata med när man känner sig lite nere, säger Peter.
Daglig verksamhet är en sysselsättning som är individuellt anpassad utifrån deltagarens unika förutsättningar, behov och intressen. Peter har till exempel kommit igång igen efter att ha haft stroke tre gånger.
– Jobbet är fritt, och jag får pröva vad jag klarar, säger han.
Nu är det bara några veckor kvar till semestern. Men här är det ingen som längtar efter lediga dagar igen.
Skulle ni allihop hellre vilja jobba hela semestern?
– Jaa!