Antalet konfirmander i Västra Vingåkers och Österåkers församlingar har varierat sedan 2009. Det har hamnat mellan 25 och 19 per år, fram till förra året då det endast var tolv som konfirmerades. Den årskullen bestod uteslutande av tjejer.
Karl-Erik Jansson jobbar vanligtvis som komminister inom pastoratet, som utgörs av båda församlingarna. Just nu vikarierar han också som kyrkoherde. Allt som allt har han arbetat inom kyrkan i 37 år. Han ser konfirmationen som en chans att förstå vad Svenska kyrkan står för.
– Jag kan nog tro att det finns väldigt mycket fördomar om vad den står för precis som med mycket annat, säger han.
Under förra året hölls kampanjen "Inte som du tror" i Örebro. Artisten Oscar Zia var en av besökarna under konfirmandernas avslutningsfest. Det visade sig ge resultat, för enligt Svenska kyrkan har antalet konfirmander ökat inom området. Karl-Erik Jansson har ingenting emot idén.
– Jag är öppen för det mesta. Det beror på vad man har för syfte med idéerna men jag skulle tro att det är helt okej att göra så. Vi har också någonting som heter riktlinjer för konfirmandarbete.
Konfirmationen inom Svenska kyrkan ses som en bekräftelse av dopet. Den som inte döpts innan kan ordna det under konfirmationstiden. Den svenska traditionen skiljer sig gentemot andra kristna läror.
Inom de ortodoxa och romersk-katolska kyrkorna hör konfirmationen till de sju heliga sakramenten. Då innefattar den också smörjelse med en speciell olja och i vissa fall handpåläggning och bön.
Inga-Lill Westling är en av konfirmandledarna i Vingåker. Att antalet konfirmander varierar är ingenting konstigt, tycker hon. Varför fjolårets årskull uteslutande bestod av tjejer vet hon däremot inte.
– Det är svårt att säga. Det blev så, helt enkelt. Från år till år är det olika många ungdomar i varje årskull. Det är väl lite kompistryck också. Det kanske kan bero på föräldrar, som inte alltid bryr sig om ifall alla barn blir konfirmerade. Det är mycket som spelar in, för en 14-åring kanske inte kommer på själv att han vill konfirmera sig, säger hon.
Någon som däremot gick emot den trenden var Ellinore Fredriksson, som konfirmerades för fyra år sedan.
– Jag blev nyfiken på det men ingen inom min familj var kyrklig. Det kanske var för att trotsa dem lite. Det var jättekul, man kom in i en helt annan värld som man inte hade sett förut.