Mellan Vingåker och Högsjö ligger Billsbro. Nära en å gömmer sig en grönskande oas. Det är nästan alldeles tyst, det enda som hörs är sången från kvittrande småfåglar och ljudet från syrsor som spelar i det höga gräset. Här finns 30 stycken odlingsbäddar där 25 olika grönsaker och tio olika blomsorter gror. Du har kommit till Ebba Wilhelmssons odling, Rotkilen.
– Det här är en plats som jag besökt under hela mitt liv och alltid tyckt varit väldigt vacker, säger Ebba Wilhelmsson och tittar nöjt ut över växtbäddarna.
I april satte Ebba ned den första plantan i jorden. Efter flera år av trädgårdsvetenskap och ekologistudier i Stockholm och Göteborg bestämde hon sig för att flytta tillbaka till Vingåker. Här sådde hon fröet till odlingen hon drömt om i flera år.
– Ideén om en egen odling har jag ruvat på länge. På kvällarna brukade jag ligga och fantisera om var jag skulle odla grönkål och hur det skulle se ut, berättar hon.
Det genomgående temat för odlingen är självförsörjning och återanvändning, vilket ligger Ebba varmt om hjärtat.
– Vi behöver verkligen jobba för att få upp vår självförsörjningsgrad i Sverige. Vi har väldigt goda möjligheter att odla här. Både spannmål och grönsaker. Det är en av anledningarna till att jag ville starta min odling. Min odling är uppbyggd på en liten yta och med små ekonomiska medel. När andra ser det blir det förhoppningsvis lite lägre trösklar och fler yngre kommer till skott.
Ebba går längs de prydligt uppradade växtbäddarna och berättar engagerat om vad som växer vid hennes fötter. Pumpa, frilandstomater och squash är några av alla de sorter som odlas här. Vid varje stopp och inspektion av en planta berättar hon hur grönsaken bäst kan tillagas. Det märks att intresset för odling är hennes stora passion.
– Jag kommer nog aldrig bli rik på det här men det får det vara värt! Jag ser helheten istället. Min förhoppning är att på sikt, om typ fem år, kan jag försörja mig på det helt. Jag vill utveckla en modell där människor kan prenumerera på min grönsakskasse.
Hon har redan en del kunder i form av lokala restaurangägare och vänner. Och på Facebook säljer hon sina blommor och grönsaker via nätverket Reko-ring.
– Det är en handelsplats mellan lokala matproducenter och konsumenter. Man beställer via Facebook och sedan lämnas varorna över på en bestämd utlämningsplats. Det har många fördelar eftersom man då slipper stå på marknaden en hel dag och ta dit massa produkter som kanske inte blir sålda. Men kontakten mellan producenter och konsumenter består.
Vattnet till grödorna kommer från Nyköpingsån som rinner på baksidan av odlingen. 150 meter bakom ån ligger ett gammalt pumphus som är kvar efter en kräftodling och det är den pumpen som används till bevattningssystemet.
– Vi ville ha solceller först men det gick inte. Det är väldigt mycket problemlösning med den här odlingen. Man får liksom bara kavla upp ärmarna och försöka ta det med ett skratt när det inte går så bra.
Ebba Wilhelmson har fått kämpa en hel del för att få odlingen att fungera. Det växer nämligen mycket ogräs på marken. Under våren har hon odlat nästan alla grödor hemma i små krukor som hon sedan planterat ut. Men ogräs är inte bara en dålig sak. För att ta vara på naturens resurser använder hon sig av de oönskade växterna för att ge näring till sina egenodlade.
– Det växer mycket brännässla och vallört här. De har djupa rötter och kan ta upp näring långt ner i jorden vilket inte grönsakerna kan. Jag plockar upp dem och lägger dem i en hink med vatten som sedan står och drar i en vecka och sedan använder jag det som gödsel. På det sättet hjälper växterna varandra.
På den bortre delen av odlingen växer det olika sorters kål. De är täckta med ett vitt nät så att inte kolmalen eller kolfjärilen käkar upp dem.
– Jag odlar allt utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel och då får man hitta lite smarta metoder.
Nästa år vill Ebba utöka odlingen med ett växthus för att förlänga odlingssäsongen och också kunna odla större tomater, gurka, basilika och chili. Hon kommer även att utöka med fler blommor, men det var inte självklart från början.
– Jag tyckte länge att det var töntigt att hålla på med blommor. Men nu har det blivit något själsligt. Man måste ju ha lite skönhet i livet också, säger hon med ett leende.