- Vi kände oss som pionjärer som var med och byggde upp någonting, förklarar Margareta Broon.
Bakom sig har hon en lång tid som aktiv inom scoutrörelsen och hon var med och planerade för folkhögskolans framväxt redan på 1950-talet. Tanken, berättar hon, var att skapa en folkhögskola som var utvecklande för ungdomar och samtidigt ett centrum och en tankesmedja för scouting där idéer kunde prövas och utvecklas.
Det Per Hartman minns särskilt från sin tid på skolan är den familjetanke och gemenskap som skapades genom att eleverna bodde på skolområdet.
Personalen som arbetar vid folkhögskolan i dag har i en skrivelse till styrelserna för Svenska scoutförbundet och Kjesäterstiftelsen framfört att en nedläggning av skolan skulle kosta mer än vad det gör att ha skolan kvar.
Läs mer i Katrineholms-Kuriren onsdag