Johannah Ström är ridskolechef på Vingåkers ryttarförening.
Aprilsolen strålar över Gäringstorp utanför Vingåker. Hästgården är full av barn och ungdomar som tränar, umgås och njuter av ledigheten under påsklovet. Ridskolechefen Johannah Ström möter upp och visar vägen till en annan gård, tio minuters bilfärd bort. Där bor ridskolehästen Saga och hennes föl Daisy, eller snarare VRF Whoopsie Daisy, som det under förra helgen blev klart att hon heter.
Det hela började med att Vingåkers ryttarförening i mitten av juli, året innan, köpte en renrasig fjording som hade importerats från Polen. Säljaren var en hästhandlare i Björkvik som de har köpt hästar av flera gånger förut. Hästen Saga blev en populär ridskolehäst, men vid jul började personalen anmärka på att hon nog hade blivit lite tjock.
– Då började vi skratta åt det, skämta om att det kanske är ett föl. Tänk om, liksom. Sen fortsatte hon att växa och i februari kom veterinären hit och kände, då såg man tydligt att det rörde sig där inne. Då satte vi fart med att arrangera hur vi skulle lösa situationen, säger Johannah Ström.
Stoet Saga med den för fjordhästar karaktäristiska stubbmanen.
Till att börja med hade de ingen aning om hur lång tid de hade på sig. En häst är dräktig i ungefär elva månader men varken de eller hästhandlaren visste när betäckningen hade skett. Fölet kom dock redan i mars.
– Det var lite tidigare än vi hade väntat oss men allt gick bra. Fölet växer som det ska.
Lilla Daisy är nyfiken och kommer gärna fram och hälsar.
Alla på ridskolan hade fått lämna förslag på vad det nya fölet skulle heta. Eftersom det var en överraskning kom förslag som Surprise ofta upp. Johannah Ström samlade ihop de fyra mest populära förslagen och startade en omröstning som landade i Whoopsie Daisy.
Men innan hon kom till världen hade det dräktiga stoet Saga redan flyttat från ridskolan.
– Vi hade ingen optimal plats att ha föl på. Vi har mycket folk i rörelse på ridskolan och det är inte optimalt när man har föl och fölston, de behöver lugn och ro till en början. Sen har vi mycket folk på plats här och ingen riktig erfarenhet av föl, säger Ström.
Fölet Daisy bor på en hästgård en bit ifrån Vingåkers ryttarförening för att växa till sig.
Som tur är kom en av ridskoleföräldrarna, som själv är både hästkunnig och har en egen hästgård, till undsättning. När det blev officiellt att Saga var dräktig erbjöd de sig att hjälpa till.
– Det tyckte vi var jättebra. Jag skulle gissa att de är kvar där till framåt vintern. Man brukar säga att ett föl behöver vara med sin mamma i ungefär fem månader, men det är individuellt. Sen kommer Saga att få komma hem och Daisy får förmodligen gå på lösdrift med andra föl. De behöver stärka upp sin kropp och växa. Sen får vi se vilken lösning vi hittar, om hon är lämplig som ridskolehäst.
Johannah Ström kan inte sluta sig från Saga och Daisy, men är glad över att de får lugn och ro och slipper bo på ridskolan.
Hur har barnen som rider här reagerat?
– De har tyckt att det har varit jätteroligt! Alla vill se fölet och klappa det. Så alla är jätteglada och tycker att det är spännande, de frågar när de får träffa henne. Vår målsättning är ju att Daisy ska komma in i ridskolan sen, men det kommer att dröja många år innan vi får chans till det, säger Johannah Ström.
Det nya fölets fulla namn är VRF Whoopsie Daisy men hon kallas vanligen bara för Daisy.
Med det här innebär väl också en extra kostnad för er?
– Visst blir det en extra kostnad, men nu får vi också följa henne och påverka hur hennes hantering blir. Förhoppningsvis kommer hon att växa upp till en trygg individ som är van vid barn så det är jättebra. Det ger barnen en chans att få full förståelse för hela processen. De får se att det inte bara dyker upp färdiga ridskolehästar.