Brene gård slutar med grisar: "Oerhört frustrerande"

Mats Schörling är den tredje generationen i släkten som jobbar på Brene gård. Hans farfar köpte gården 1939, själv kom han in 1988 och har haft hand om driften sedan dess. Fram till 1992 hade de mjölkproduktion innan de bytte till att ha grisar. Vid millennieskiftet ställde de om till Krav-grisar och sedan 2006 är hela gården helt Krav-certifierad. 

Men läget för grisbönder har blivit alldeles för ansträngt, berättar han, och de problemen började redan under den varma och torra sommaren 2018. 

– Jag köper in 700 ton spannmål om året och det blev fullständig katastrof det året så jag drog ner på produktionen. Sen i fjol blev proteinet för dyrt och i och med krigsutbrottet gick spannmålspriset upp till det dubbla. Så vi har fått höja priset med åtta procent och det märks ju. Då insåg jag att vi inte kommer att klara det här, då går det åt fanders i höst, säger han. 

Efter 22 år med utegrisar får Mats Schörling nu lägga ner köttproduktionen.

Foto: Fotograf saknas!

Av de 120 suggor de brukade ha är det i dagsläget bara omkring 30 stycken kvar och från och med vecka 42 finns inga suggor kvar alls. Sedan låter han de unga grisarna växa upp och levererar de sista i mars nästa år innan grisproduktionen på gården är helt färdig. 

– Det känns givetvis jättetråkigt, jag har sagt upp sex av sju anställda den senaste månaden som kommer att gå vid lite olika tidpunkter. Det känns oerhört frustrerande, vi tål inte såna här smällar. Det är lönsamheten som är det största problemet med lantbruket idag, säger Mats Schörling. 

Vad finns det att göra åt problemet?

– Det pratas om jordbrukarstöd men man måste inse att de pengarna behövs här och nu, det är för senfärdigt alltihopa. Dessutom rör det sig ofta om miljonförluster och så får man kanske några hundra tusen. 

"Den här julen kommer det att finnas julskinka men julen 2023 vet jag inte hur det kommer att se ut", säger Mats Schörling.

Foto: Stina Järperud

Mats Schörling kritiserar även handeln som han tycker gör för lite för att erbjuda kravmärkta och ekologiska livsmedel till sina kunder. 

– Det snacket som handeln har om att det är konsumenterna som bestämmer stämmer inte. Handeln kan ta hem mer ekologiskt, göra mer reklam och ge oss bättre platser i butikerna. De har jättemycket makt. Sen tycker jag inte att Krav har marknadsfört märkningen tillräckligt. 

Nu är han orolig för hela eko-branschen om den här utvecklingen kommer att fortsätta. 

– Jag tror inte att vi har sett änden av det här. Vi kommer att förlora mycket djurproduktion och det kommer att märkas i butikerna under nästa år. I vinter kommer det att vara mycket dyrare än nu och jag är rädd att folk kommer att överge eko-varorna. 

En av de stora skillnaderna mellan Krav-certifierade och konventionella grisar är att Krav-grisarna får vara ute och böka i jorden medan konventionella grisar föds och lever fram till slakten inomhus.

Foto: Stina Järperud

Vad kommer att hända med gården?

– Som det känns idag kommer vi inte att skaffa andra djur, det är en dålig affär just nu. Jag räknar att fortsätta med spannmål och sen hyra ut de byggnader vi inte använder. Sen får vi väl se vad framtiden har att ge men jag är 61 år så jag är tveksam till om jag kommer att ha någon mer djurproduktion. 

Även om Mats Schörling tror att den nuvarande krisen inte kommer att vara för evigt har han svårt att se hur gården ska kunna hämta sig. 

– Saker och ting kommer ju att ändra sig men jag tror att de höga spannmålskostnaderna kommer att hålla i sig i flera år även om kriget tar slut. Sedan blir det om möjligt ännu svårare för min dotter att sätta igång med ny djurproduktion. 

Blir det någon svensk julskinka alls i år?

– Den här julen kommer det att finnas julskinka men julen 2023 vet jag inte hur det kommer att se ut.