I januari i år fick miljöinspektionen i Vingåker flera uppgifter om missförhållanden i en fastighet där Migrationsverket stod som hyresgäst. Det beslutades att hyresvärden skulle få till den 31 mars på sig att åtgärda problemen men en inspektion genomfördes aldrig.
Efter en kontroll av Migrationsverket kunde det konstateras att hyresvärden inte åtgärdat problemen och verket sade upp tre lägenheter i huset den 1 juli.
Det tog ett halvår för Migrationsverket att verkställa beslutet, något som Kenneth Karlsson, expert i boendefrågor på Migrationsverket, menar beror på att det måste finnas lediga ersättningslägenheter innan de boende kan flyttas.
- Vi har ungefär 3- 000 tillfälliga boenden i hela landet när sådana här situationer uppstår. Utflyttningen kan ibland ta tid. Men om det är hälsovådligt att vistas i lägenheten är det inte acceptabelt att de asylsökande bor kvar. Då får de flytta direkt, säger han.
För ett par år sedan bestämde Migrationsverket att det var dags att ta ett krafttag kring lägenhetsboendet för asylsökande. Det resulterade i en uppstramning av organisationen och skriften "Lägenhetsboende för asylsökande", som togs fram i samarbete med bland annat SIS, Rädda Barnen och Sveriges kristna råd.
- Det man bör vara medveten om är att Migrationsverket har ansvar för 4- 500 lägenheter som är knutna till 350 olika bolag och 19 enheter. Totalt handlar det om 21- 000 platser, så det är många intressenter och individer som är inblandade, säger Kenneth Karlsson och fortsätter:
- Det är hårt tryck på våra lägenheter och vi har den standarden att samtliga rum räknas som sovrum och att det får vara två personer per rum. Slitaget ser därför annorlunda ut om man jämför med andra hyreslägenheter och därför är det viktigt med rutinkontroller.
Han menar att Vingåker inte är unikt när det gäller problematiken kring slitna lägenheter.
- Jag skulle inte säga att antalet nya lägenheter är obefintligt. Men det är kraftigt eftersatt. De allra flesta är från 1940-, 50- och 60-talen med till exempel halvkaklade badrum som oftare leder till vattenskador.
Men för kinesiska Cai Yan He, som bor i en av Migrationsverkets lägenheter på Skolgatan, är det inte slitaget som är det största problemet med boendet.
- Flera personer måste dela rum. Det är så trångt, och min ettåriga dotter kan inte sova. Det säger bom, bom, bom i dörren hela tiden.