Drivmedelspriserna skjuter i höjden, inte minst sedan Ryssland började invadera Ukraina. För ett år sedan låg både bensin- och dieselpriserna kring 16 kronor litern, men sedan krigsutbrottet har bensinen kostat över 20 kronor litern och dieseln över 22 kronor.
Hur priset påverkar konsumenten beror förstås på vilken bil man har, vilket drivmedel man använder och hur mycket man kör. Statistik som nyhetssajten Newsworthy tagit fram visar att ett högt bensinpris slår extra hårt mot bilister som bor i Vingåker, jämfört med om man bor i någon av de andra sörmländska kommunerna, förutom Strängnäs. Anledningen är att Vingåkersbilisterna i genomsnitt kör mer.
I Vingåker finns omkring 4 900 privatägda personbilar, som under 2020 rullande cirka fem miljoner mil tillsammans. Utslaget på de 6 000 körkortsinnehavarna i kommunen är det 832 mil per år och person i snitt, vilket är en av de längsta sträckorna i Sörmland. Det är bara i Strängnäs som man i genomsnitt kör längre.
Om man då tänker sig att genomsnittschauffören kör en bensinbil som drar 0,7 liter milen, innebär ett bensinpris på 19 kronor litern en total bränslekostnad på ungefär 11 100 kronor per år. Ett fem kronor högre bensinpris innebär att årskostnaden ökar med runt 2 900 kronor. Motsvarande siffra för Katrineholm är 2 500 kronor, medan stockholmarna i genomsnitt bara behöver betala 1 400 kronor extra.
Sätter man körsträckorna i relation till antalet personbilar i kommunen är skillnaderna inte så dramatiska. De flesta kommuner ligger i närheten av 1 000 mil per bil. Men räknar vi däremot körsträcka per körkortsinnehavare blir skillnaderna betydligt större. Anledningen är att bilägandet ser olika ut i olika delar av landet och att det är vanligare att äga fler än en bil på landsbygden.
Gösta Andersson är ordförande för M Sveriges (tidigare Motormännen) lokala klubb i Katrineholm, Flen och Vingåker. Han tycker att de skenande bränslepriserna är ett hårt slag, särskilt för dem som är tvungna att använda bilen.
– Det är förskräckligt. Eftersom det är längre till allt på landsbygden drabbas man hårdare. Jag tycker att den här inblandningen av förnybara bränslen, alltså reduktionsplikten, ska tas bort, säger Gösta Andersson.